Nytt nummer av Clarté!

2018 1Partier fjärmade från medborgarna, diktat från Bryssel, rasistiska strömningar, fejknyheter. Det är valrörelse. Många talar om en försvagad demokrati.Men varifrån kommer demokratin? Historia och samtid ger samma besked: den måste alltid erövras på nytt av folk i rörelse; den snöps av dem som sitter på makt och pengar. Clarté granskar demokratins 1900-talshistoria, den marxistiska demokratidiskussionen och hot i dag.

Beställ nya numret av Clarté!

Riksförsäkringsverkets (RFV) generaldirektör Anna Hedborg skrev en artikel på DN-debatt om attityderna till sjukskrivningarna. Den var ett typiskt exempel på hur man riggar en debatt. Hon skrev att en ny RFV-studie visar att "Fyra av tio anser att trötthet räcker för sjukpenning" och att "20 procent av de tillfrågade att det är godtagbart att vara sjukskriven om det är strejk på barnets dagis. Ytterligare 24 procent säger att det i vissa fall kan vara godtagbart". Alla medier hakade på, indignationen flammade upp, Kd-ordföranden talde upprört om stöld.

Nu är väl inte strejk på dagis så vanligt. Dessutom skulle de tillfrågade instämma i påståenden (t.ex. "det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet") i skala från 1 till 10, där 1 betydde "aldrig godtagbart" och 10 "alltid godtagbart". I sådana skalor finns en tendens att svaren koncentreras till ytterkanterna (1 och 10) och särskilt till mittensiffran 5. Vid frågan om trötthet var det bara 3 procent som ansåg att det alltid är godtagbart att sjukskriva sig. Det mest frekventa svaret, 20 procent, var mittenalternativet (5). För kunna säga att "fyra av tio anser att det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet" måste man räkna in svaren på mittenvärdet. Det är alltså en tveksam metod.

Hur relevant är denna undersökning för att förklara den ökade sjukfrånvaron? Mycket litet, enligt min uppfattning. Ty de refererade frågorna har bara relevans för de sjukskrivningar som den enskilde själv kan göra och som arbetsköparen betalar som sjuklön (Från 1 till 20 dagar, med första dagen som karensdag. Efter sjunde dagen måste man ha läkarintyg.)

Det är inte korttidssjukskrivningen som är boven i de skenande sjukskrivningstalen, utan långtidssjukskrivningarna står för hela ökningen. Enligt SAF hade korttidssjukskrivningarna sjunkit från ca 5 procent 1988 till ca 2 procent 1998. Siffrorna för de sjukskrivningar som varade från en till fem dagar minskade under samma tid från ca 2,7 till ca 1,3 procent.

Enligt SCB har de korttidssjukskrivna (mindre än 20 dagar) ökat från 2,2 procent 1998 till 2,3 procent 2002, medan de långtidssjukskrivna (mer än 20 dagar) under samma tid ökade från 1,5 till 3,2 procent.

De ökade långtidssjukskrivningarna beror till stor del på att andelen äldre i arbetskraften har växt och att stressen i arbetslivet har ökat.

Anna Hedborg försöker blanda bort korten och ta upp fel problem, dvs. folkets moral. Det gör hon antagligen för att bereda vägen för försämringar i sjukförsäkringen. Anna Hedborgs inlägg på DN Debatt publicerades den 17 september. Den 23 september meddelade regeringen att socialförsäkringarna skall utredas. Och mycket riktigt, utredare blir generaldirektören Anna Hedborg. Är det någon som inte tror att det finns ett samband?

Nytt på Clartébloggen

Afghanistan 1979

Kerstin Stigsson - 4 oktober 2018

Under det kalla kriget fanns inte begreppet ”humanitär intervention”, men idag finns detta: ”...en humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Alla suveräna stater förväntas svara för invånarnas säkerhet. Men vad händer om en...

Läs mer...

En valkommentar

Olle Josephson - 11 september 2018

Valresultatet kunde möjligen ha varit ännu sämre, men det är illa nog. Jämfört med föregående val har framför allt KD och SD, riksdagens två mest reaktionära partier gått framåt. V har haft viss framgång, men SAP och Miljöpartiet har backat. Även om Moderaterna glädjande nog gått tillbaka, har de...

Läs mer...

Om Donald Trump, medierna och sanningen

Lars Borghem - 8 september 2018

Vad handlar kriget mellan Donald Trump och de amerikanska medierna om? Den 16 augusti 2018 deltog ca 350 amerikanska tidningar i en gemensam aktion, initierad av Boston Globe, i ett upprop mot presidentens upprepade attacker på nyhetsmedier. Svenska Dagladet har haft några grundläggande artiklar om ett...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 1/18 Rörelser från golvet

Bildtext

Vägar ur upphandlingseländet

Andreas Nyman - 17 juli 2018

Med varje ny offentlig upphandling följer nya krav på sänkta löner och sämre anställningsvillkor....

Läs mer...

Bildtext

Ojämlikheten gömmer sig i tröjan från HM

Mathias Cederholm - 17 juli 2018

Mathias Cederholm läser en bok som avslöjar det västliga välståndets ursprung. Glöm...

Läs mer...

Bildtext

Lukas - en serie för Clarté

Mats Källblad - 17 juli 2018

Serietecknaren och musikern Mats Källblad är född 1969 och uppväxt bland höns och skrotbilar i...

Läs mer...