2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen. Trots medborgarrättsrörelsens framgångar, trots framväxten av en svart medelklass, trots valet av en afroamerikan till president, visar alla fakta att USA förblir ett samhälle som splittras av rasism. Var tredje dag dödas en afroamerikan av polisen. 38 procent av dem som sitter i fängelse är afroamerikaner, trots att deras andel av befolkningen bara är 12 procent. Andelen arbetslösa svarta är mer än dubbelt så hög som andelen vita. År 2012 var medellönen för vita 57 009 dollar per år och 33 321 dollar för svarta. Samma mönster går igen i skolresultaten: asiater och vita i toppen, spansktalande långt efter och svarta i botten.

Amerikanska historiker har gjort vad man kunnat för att försköna historien. Slavekonomin har framställts som en bisak - en stillastående feodal enklav, som av en olycklig slump råkade utvecklas i södra USA under 1800-talets första hälft. Och som redan från början hamnade i motsättning både till kapitalismen och till den amerikanska demokratiska ideologin. Rasismen beskrivs som en envis ideologisk kvarleva som inte har några rötter i den amerikanska kapitalismens verklighet. Det är därför liberala kritiker nu är så förvånade inför poliskjutningarna av svarta och så undertryckt irriterade över organisationer som Black Lives Matter.

9802_01.jpg

Men Gunnar Myrdal och andra liberaler, som betraktar rasismen som en oamerikansk rest från det förgångna, har fel. Slavekonomin i Förenta Staternas sydstater var den europeiska industrialismens och den amerikanska kapitalismens bultande hjärta under deras avgörande första halvsekel. Billig bomull var 1800-talets motsvarighet till det följande århundradets billiga olja. Och det var landstölden och slavarbetet i USA som gjorde den möjlig.

Rasismen trycktes tillbaka i nordstaterna under inbördeskriget och åren närmast efter. Men den återkom med förnyad styrka mot slutet av seklet och har sedan dess präglat det amerikanska samhället. Den amerikanska borgarklassen fann att rasismen kunde användas. Den kunde med dess hjälp splittra arbetarklassen och andra som missgynnats av de snabbt växande klasskillnaderna i den amerikanska industrikapitalismen. Och den kunde legitimera skillnaderna och behålla sitt grepp över småborgerskap och mellangrupper.

Var gång högerpolitiker har blåst till strid för att öka klyftorna i det amerikanska samhället har man valt att inte tala om ekonomi. Man har talat om ras och rasifierad brottslighet. Rasismen frodas fortfarande i Amerika, eftersom borgarklassen har nytta av den.

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...

Bildtext

Låt inte evidensjakten avgöra allt

Johan Wickström - 31 mars 2018

Kampen mot alternativa fakta och fejknyheter är politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en...

Läs mer...

Bildtext

Saliv och synopsis

Henrik Johansson - 31 mars 2018

Cirkelledaren lade ifrån sig pappret och ställde sig vid whiteboarden. Hon gjorde cirkeldeltagarna uppmärksamma på...

Läs mer...