2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Ett litet skolexempel: I en nyutkommen doktorsavhandling undersöks gymnasier som erbjuder avsevärda delar av ämnesundervisningen på engelska. Redan tidigare forskning har visat att eleverna inte blir nämnvärt bättre på engelska och att deras utveckling mot ett mer avancerat svenskt fackspråk stannar upp.

Rektorer, lärare och elever intervjuas. Varför finns ändå dessa gymnasieklasser? Jo, säger de, det är ett elitprojekt. Så kallade studiemotiverade elever lockas till klasserna, och skolan får högre status och "internationell profil". Kommunledningar trycker på för att inrätta prestigeklasserna - företeelsen är inte reserverad till vinstdrivande friskolor.

Ingen vet hur många skolor och elever som deltar i den engelskspråkiga undervisningen i Sverige, eftersom någon officiell statistik inte existerar. (Kanske är det ungefär två procent av alla gymnasister.) Ingen diskuterar behovet av speciell pedagogik för flerspråkig undervisning, lärarna får ingen vidareutbildning, och över huvud taget saknas all styrning.

Att ambitiösa elever lär sig mycket mindre än de skulle göra med normal undervisning tycks inte bekymra någon. Huvudsaken är att man får inrätta "elitklasser" för att dra elever. Gymnasisterna blir dummare samtidigt som segregationen tilltar.

8901_01.jpgBirgit Ståhl-Nyberg: Klassfoto (1979).

Exemplet visar kanske inte de allvarligaste följderna av en havererad skolpolitik. Men det är lärorikt. Skolorna har tvingats följa en marknadslogik, oavsett om direkta vinstintressen är inblandade. Det fria skolvalet, skolpengen och friskolorna slår sönder alla försök till långsiktighet och likvärdig skola. De nationella och internationella prov som ska mäta kunskaperna förvandlas till marknadsindikatorer, underminerar möjligheterna till genomtänkt pedagogik och uppmuntrar till manipulation. (Det är mystiskt när till exempel Engelska skolan får goda poäng på nationella prov, har ännu högre betygsgenomsnitt men misslyckas i Pisa.)

Skolan är som bekant inte ensam. I intervjun med Göran Dahlgren i detta clarténummer talas om hur samma ideologiska och ekonomiska krafter hotar att driva sjukvården mot omfattande privatfinansiering. Tågtrafikens förfall är välkänt, bostadspolitiken har snart marknadifierats fullt ut. I internationell skala är förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet en kraftfull framstöt för att permanenta denna kapitalets klasspolitik. (Företag ska få rätt att stämma stater som nationaliserar eller inte tillämpar fri upphandling.)

Motståndet formeras framför allt i lokal kamp, mer än i valrörelser. Tågstrejken är ett exempel på hur fackliga kollektiv kan ta strid för anständiga anställningsvillkor. Slåss där du står!

Olle Josephson

PS. Den ovannämnda avhandlingen heter English-Medium Instruction in Sweden och har författats av BethAnne Yoxsimer Paulsrud

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Dubbla självmål av fackliga ledare

Kurt Junesjö - 31 mars 2018

Regeringen har gått till generalangrepp på strejkrätten. En statlig utredning arbetar med stora...

Läs mer...

Bildtext

S och LSS på glid

Hans Hallerfors - 31 mars 2018

Regeringen har stoppat Försäkringskassans nya tvåårsomprövningar av personig assistans enligt LSS...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...