Nytt nummer av Clarté!

2018 1Klimatkrisen är här

Hetta, torka och bränder präglade sommaren i Sverige mer än någonsin i historisk tid. FN:s klimatpanel kräver samhällsförändringar "i en skala som saknar motstycke" om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Klimatkrisen är här. Klimatkatastrofen närmar sig. Vad bör göras? Biologen David Schwartzman pekar i detta nummer ut en möjlig ekosocialistisk väg. Två kritiska kommentarer från svenska klimatdebattörer visar att vägvalet inte är självklart.

Beställ nya numret av Clarté!

Varning - kan innehålla spoiler-information. USA. Regi av Morten Tyldum.

Passengers utspelar sig i en framtid (årtal oklart) där mänskligheten – eller snarare rymdkoloniföretaget Homestead – koloniserar universum. Det är möjligt att köpa (dyra) enkelbiljetter till ett nytt liv på obefolkade planeter tiotals ljusår bort. Det handlar om enkelbiljetter därför att resorna tar över hundra år. Det betyder att kvarvarande familj, vänner och bekanta hemma på jorden kommer att vara döda när man kommer fram. Besättning och passagerare ligger dock i dvala i tuber under färden, fram tills precis före det att ankomsten närmar sig. Skeppet Avalon har ca 5000 kolonisatörer ombord och ca 200 i besättning. Avalon ska resa till planeten Homestead II, som ligger 120 års resa bort från jorden.

På Avalon vaknar Jim Preston (Chris Pratt) upp ur sin dvala. Det visar sig att skeppets dataprogram har väckt honom för tidigt (mänskligheten verkar inte ha sluppit undan vare sig problem med programvara eller irriterande kundtjänst). Det har bara gått 30 år av 120. Det är alltså 90 års restid kvar. Alla andra resenärer och besättningen sover. Efter ett års ensamhet håller Jim på att bli galen och funderar på om han ska väcka en medpassagerare. Denna person kommer dock inte kunna somna om igen, utan kommer att få tillbringa resten av sitt liv med Jim. Det finns alltså både existentiella och moraliska dilemman här. Till sist beslutar sig Jim för att väcka författaren Aurora Lane (Jennifer Lawrence), vars videopresentation han kollat på flera gånger och vars samtliga alster han läst. Egentligen är denna framställning om ensamhet, svek, hemligheter och kärlek något som de flesta kan relatera till från andra klassiska berättelser och inte det som är specifik intressant med Passengers. Det mest fascinerande är kontexten.

Jag har bara sett Passengers en gång men vid något tillfälle sägs det exempelvis att skeppet färdas i antingen 5% eller 50% av ljusets hastighet (hörde inte riktigt). Oavsett vilken av de två siffrorna det var så skulle det också innebära att teknologin är mer avancerad än något som vi är i närheten av idag. Ljusets hastighet är ca 300 000 kilometer i sekunden. Tekniken vi har nu kan få en bemannad farkost att färdas i rymden i en fart av ca 30 000 kilometer – i timmen. Det är alltså inte ens en promille av ljusets hastighet. Som nämndes ovan är det oklart vilket år som det är tänkt att filmen ska utspelas, men med tanke på teknologin borde det handla om flera hundra år in i framtiden, om inte hela tusen år.

Därmed blir annan information som vi får om jorden i Passengers tänkvärd. Det finns ingen information om andra avancerade livsformer i universum men det ska fortfarande finnas krig (mellan människor, kanske länder, får man förmoda). Jorden är överbefolkad och det är dyrt att leva där (har bostadsrättspriserna fortsatt skjuta i höjden?). Homestead-företaget tjänade flera triljoner på sin första koloni-planet. Det är ”bara en film” men några saker ska klargöras:

  1. Att vi inte kommit längre än vi har med rymdteknik (som att ingen människa lämnat jordens omloppsbana sedan december 1972) beror på underfinansiering av rymdprogram och att dynamiken mellan kapitalism och formell politik prioriterat annan typ av teknologi (som militär utrustning). Endast socialismen kan prioritera vetenskap och allmänna mänskliga intressen på ett sådant sätt att vi kan få en utveckling av rymdfärder av värde.
  2. Att privata företag skulle leda rymdkolonisering är osannolikt. Det kräver stora investeringar och ett kapitalistiskt system kräver hela tiden allt snabbare avkastning på investeringar. Ett osäkert projekt - som dessutom kan ta hundratals år att gå i lås - är inget ens världens största koncerner skulle fundera på.
  3. Oavsett tekniska framsteg skulle världen inte finnas kvar om typ tusen år om inte ett annat system ersätter kapitalismen. Detta är för att kapitalismen inte bara är ekonomiskt parasitärt och därmed ohållbart system, utan för att det dessutom är ekologiskt ohållbart.

Det existentiella och moraliska hjärtat i filmen är hur som helst medryckande (skådespelarna gör bra ifrån sig), även om det kan tyckas vara bisarrt att ”sno” någons liv genom att väcka hen och tvinga denna person att vara ensam med dig resten av sitt liv. Det finns säkert någon som kommer att se det som att Jim väcker Aurora för att få total kontroll över henne (i egenskap av en konventionellt våldsam man-kvinna-relation). Det ligger något i den analysen såklart. Å andra sidan, hade rollerna varit omvända, så att Aurora hade väckt Jim istället, så hade hon kunnat positioneras som en emotionsdriven och irrationell kvinna, vilket också är mossig stereotyp. Det hade såklart funnits andra alternativ, men biljettförsäljningen kräver en kärlekshistoria de flesta kan relatera till, kan man tänka. Som med annan fantasy och sci-fi är det därtill beklagligt att mänsklig dejting-praktiker och relationer inte verkar ha utvecklats så mycket i en avlägsen framtid heller, men precis som med kapitalismen är det svårt att tänka sig en helt annan typ av samhälle innan man är där.

Det är dock uppfriskande att få se en sci-fi producerad i USA där det inte finns några rymdvarelser som - trots sin långt utvecklade vetenskap och förmåga att resa mellan galaxer - har en osläckbar törst efter just människoblod och ödeläggelse av nordamerikanska storstäder.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Afghanistan 1979

Kerstin Stigsson - 4 oktober 2018

Under det kalla kriget fanns inte begreppet ”humanitär intervention”, men idag finns detta: ”...en humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Alla suveräna stater förväntas svara för invånarnas säkerhet. Men vad händer om en...

Läs mer...

En valkommentar

Olle Josephson - 11 september 2018

Valresultatet kunde möjligen ha varit ännu sämre, men det är illa nog. Jämfört med föregående val har framför allt KD och SD, riksdagens två mest reaktionära partier gått framåt. V har haft viss framgång, men SAP och Miljöpartiet har backat. Även om Moderaterna glädjande nog gått tillbaka, har de...

Läs mer...

Om Donald Trump, medierna och sanningen

Lars Borghem - 8 september 2018

Vad handlar kriget mellan Donald Trump och de amerikanska medierna om? Den 16 augusti 2018 deltog ca 350 amerikanska tidningar i en gemensam aktion, initierad av Boston Globe, i ett upprop mot presidentens upprepade attacker på nyhetsmedier. Svenska Dagladet har haft några grundläggande artiklar om ett...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/18 Demokratin tur och retur

Bildtext

Tre myter kring proletariatets demokrati

Benny Andersson - 3 november 2018

Marxister har föreställt sig att Atens demokrati vilade på slavar, att den tidiga borgarklassen...

Läs mer...

Bildtext

Anpassningens fälla

Birger Schlaug - 3 november 2018

Kan en folklig utomparlamentarisk rörelse bli ett framgångsrikt parlamentariskt parti? Birger...

Läs mer...

Bildtext

Bostadspolitik på sniskan

Kristoffer Olsson - 3 november 2018

Alliansen talar om enklare regler, de rödgröna om investeringsbidrag för nya hyresrätter. Men vem...

Läs mer...