Dagligen dör 8 000 indier i sjukdomar som varit möjliga att förebygga. I svininfluensan har hittills knappt 400 indier avlidit. Satya Sagar kommenterar hysterin kring den nya flunsan.

Man ser dem överallt, dessa indier med sina lustiga influensamasker. På tv, i shoppingcentra, biografer, skolor och på gatorna där jag bor. Den munterhet som griper mig då jag ser alla dessa indiska stadsbor som frivilligt döljer sina ansikten, måste jag förklara:

Till att börja med var masken intill för ett par månader sedan ett klädesplagg som uteslutande kännetecknade terrorister och andra speciella demoner. Så när respektabelt folk började bära masker kan de motverka en massa stereotypa fördomar om hur terrorister ser ut eller klär sig. Sen är det en annan sak att masker inte hjälper så mycket, då det gäller svininfluensan. Man kan egentligen inte rädda sig genom att täcka över ansiktet.

Ett långt mera viktigt skäl för medelklassindier att behålla masken på, eventuellt permanent, kan helt enkelt vara att de borde vara djupt skamsna över det urusla läget för den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården.

7011_01.jpgSvinflunsan.

Förra gången jag kontrollerade, vid mitten av augusti 2009, såg listan ut så här över antalet indier som varje år dog på grund av akuta sjukdomar, förorsakade av fattigdom, virus, bakterier, parasiter och illa framförda fordon:

  1. Undernäring - runt en miljon barn under deras första 28 dagar.
  2. Malaria - över 900000
  3. Luftföroreningar - 527700
  4. Tuberkulos - 400 000
  5. Trafikolyckor - över 100000

Dessa dödsfall, dvs. dagligen cirka 8 000 indier, hade varit möjliga att förebygga. De bör jämföras med de nästan försvinnande 396 som har dukat under för svininfluensan under pandemins första fyra månader i vårt land. Om vart och ett av dessa 8 000 fall skulle omnämnas individuellt på första sidan av våra tidningar eller i tv-rubrikerna så skulle man knappast märka de döda i svininfluensan.

I dagens läge är den nya H1N1 pandemiska influensan, som WHO kallar den, det minsta av de hälsoproblem som hemsöker ett större utvecklingsland som Indien, eller, för den delen världen. Bara för att något sprids mycket snabbt, dödar ett antal människor och får mycket publicitet i medierna innebär det inte att det är det största hotet mot hälsan i världen.

Allt jag skulle önska mig är en antydan till helhetsperspektiv, utifrån vilket vi skulle kunna angripa svininfluensan som ett av flera större hälsoproblem, som vi har i världen. Man kunde bara ställa den enkla frågan varför världen inte har lika bråttom att angripa malaria eller diarré, som är långt större mördare globalt, och som kan bekämpas genom att tillskjuter ett lämpligt mått av resurser.

Som någon anmärkte vid USA:s Center for Disease Control: "Några tusen dör av H1N1-virus - och alla vill bära mask. Nio miljoner dör av aids - men ingen vill sätta på en kondom"

Innan någon missuppfattar mig helt, bör jag tillägga att jag inte förnekar att H1N1-influensan bör oroa oss, och kan bli än mera bekymmersam under kommande månader. Självfallet kan en ny virusstam bli besvärlig, om befolkningar saknar immunitet mot den, om den sprids så här snabbt och om den dödar såväl yngre, friska individer som de sedvanliga riskkategorierna. Varje individuellt dödsfall, oavsett orsak, bör vi sörja, eftersom värdet av ett människoliv egentligen aldrig kan mätas i matematiska termer.

Ändå bör folk i allmänhet vara en aning skeptiska beträffande den pandemiska H1N1-influensan. Orsaken till rädslan för den är de totalt oansvariga skräckmålningarna i stora delar av världens medier och oförmågan hos internationella organ och regeringar att förmedla en balanserad bild. Regeringar har hemfallit åt aningslös populism och deras strategier har styrts av mediernas överdrivna scenarier om den nya influensan.

Satya Sagar är journalist, författare och videokreatör i New Delhi. Han kan nås per E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..