Krisen pressar tillbaka arbetarrörelsen. IF Metalls avtal är kanske det tyngsta slaget hittills. Det möjliggör lönesänkningar upp till 20 procent. Marken är uppriven - det fackliga löftet har svikits, skriver Jannika Fahlander, ombudsman i Handelsanställdas förbund.

Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav "

Det är det fackliga löftet som hela den fackliga rörelsen vilar på. Det är kärnan i kollektivavtalet. Vi har en lagstiftning som skyddar det fackliga löftet, kollektivavtalet. MBL, medbestämmandelagen 27, slår fast att överenskommelser som är sämre än kollektivavtalet är ogiltiga.

Det skyddar en fackklubb mot att pressas till att försämra villkoren i avtalet, mot att avskeda arbetskamrater. Orkar man inte hålla emot, så är överenskommelsen ändå ogiltig. Kollektivavtalets viktigaste funktion är att förhindra lönesänkningar. Förhindra utpressning. De centrala parterna sitter som garant för att detta inte ska ske. Och ändå hände det som inte fick hända.

Det var möjligt därför att ett av de viktigaste skydden för kollektivavtalet, en hög a-kassa, hade raserats. Inför hotet att en fjärdedel av IF Metalls medlemmar skulle förlora jobbet och tvingas leva på en a-kassa motsvarande 65 procent av lönen, valde IF Metall att träffa ett så kallat krisavtal som ändå garanterade 80 procent. Det är en förklaring men ändå ett svek. Ett svek mot de egna fackliga företrädarna och ett svek mot övriga fackförbund.

If Metalls krisavtal gör det möjligt för lokala parter att träffa överenskommelse om att sänka arbetstiden och därmed lönen med upp till 20 procent. Det innebär inte en garanti att man är ledig under den oavlönade tiden. De lokala parterna kan träffa "överenskommelser om företagsintern utbildning eller andra aktiviteter att äga rum under den tid då arbete inte utförs." Det kan tolkas som att det finns en arbetsskyldighet under den obetalda tiden, så länge det handlar om utbildning eller "andra aktiviteter". Då är det inte bara en sänkning av arbetstiden. Då är det ett lönesänkningsavtal.

6808_01.jpgBild: Robert Nyberg.

IF Metall övergav sina medlemmar i en tid då facket behövde vara som starkast. Då det var svårast att hålla emot ute på arbetsplatserna. I dag sker omröstningar om arbetstidförkortning eller uppsägningar bland anställda. Jobb ställs mot löne-sänkningar. Arbetskamrat ställs mot arbetskamrat. Arbetstidsförkortningar införs utan några som helst garantier mot framtida uppsägningar.

IF Metall svek också den fackliga rörelsen.

Inom Handels avtalsområde har några arbetsgivare begärt att lönehöjningarna ska frysas det sista avtalsåret.

En arbetsgivare hotade den lokala klubben med att ta in arbetare från ett bemanningsföretag, om de inte gick med på att avstå årets lönehöjning. Detta hade varit otänkbart före IF Metalls krisavtal. Nu lyckades inte arbetsgivaren. Klubben hänvisade till det centrala avtalet och "beklagade" att oavsett vad klubben ville, så fick de inte för förbundet!

Vi kommer att gå in i en avtalsrörelse 2010 med en hög arbetslöshet och en raserad a-kassa. Krav på återhållsamhet kommer att resas mot fackliga krav på högre löner.

Arbetslösa kommer att ställas mot de som har jobb.

Då sätts den fackliga styrkan och sammanhållningen på prov. Det är då vi ska lova varandra "att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra."