Arbetsvärdeläran hör till de mer omtvistade delarna i den marxistiska ekonomin. Men har ni läst Machover, Farjoun och Yakovenko? Med termodynamiskt stöd visar de att den stämmer, förklarar den brittiske ekonomen Paul Cockshott.

När jag var student sa min ekonomi-professor att fastän arbetsvärdelä-ran varit en viktig historisk etapp i ekonomiämnets utveckling, så vet vi i dag att den i grunden var felaktig. 1900-talsekonomer som Sraffa och Samuelson hade visat att det var onödigt att tilldela arbetet en särställning för att förstå prisbildningen. Prisstrukturen kunde i stället förklaras tillfredsställande som ett resultat av företagens monetära kostnader och av profitmaximerande entreprenörers beteende. Om något sådant som arbetvärde inte existerade i verkligheten, följde att Marx teori om utsugningen var ett ogiltigt intrång av moraliska fördomar på den "positiva vetenskapen" nationalekonomins område.

Den professor som föreläste så, Ian Steedman, var faktiskt klart vänsterinriktad, medlem i kommunistpartiet.

Detta må vara en anekdot, men det faktum att även framstående kommunistiska intellektuella trott att en central byggsten i Marx teori saknar vetenskapligt värde är betecknande. Sett med dagens perspektiv antyder den hur dåligt förberedda de kommunistiska intellektuella skulle komma att vara när de ställdes inför 80- och 90-talets hårda attacker mot socialismen.

6709_01.jpgMarknadens kaotiska spel skapar ofrånkomligen ojämlikhet. Bild: Fernand Léger: Kortspelarna (1917).

Men för 25 år sedan kom hjälp från ett oväntat håll. Det två matematikerna Moshe Machover och Emanuel Farjoun skrev en bok som hette Laws of Chaos. I den lade de fram ett radikalt nytt sätt att se på hur kapitalismen fungerar som ett kaotiskt och oorganiserat system. Farjoun och Machover insåg att fysiken redan hade utvecklat teorier för att beskriva liknande oorganiserade och kaotiska system.

I en marknadsekonomi interagerar hundratusentals företag och individer genom att köpa och sälja varor och tjänster. Detta liknar en gas, där ett mycket stort antal molekyler interagerar genom att studsa emot varandra. Fysiker säger om sådana system att de har många frihetsgrader, med vilket menas att alla enskilda molekylers rörelse är "fri" eller slumpmässig. Men trots att alla enskilda molekyler är fria att röra sig, kan vi ändå uttala oss om dem som grupp. Vi kan uttala oss om vad deras medelhastighet (deras temperatur) och deras troliga fördelning i rummet kommer att vara.

Den gren av fysiken som studerar detta är statistisk mekanik, även kallad termodynamik. I stället för att göra deterministiska utsagor handlar termodynamiken om sannolikheter och medelvärden. Men den har ändå skapat naturlagar, de termodynamiska lagarna, vilka har befunnits styra universums beteende.

Och här kommer överraskningen! När Machover och Farjoun tillämpade den statistiska mekanikens metoder på den kapitalistiska ekonomin, sammanföll deras förutsägelser nästan exakt med dem från Marx arbetsvärdelära såsom den presenteras i Kapitalet, band 1. Den statistiska mekaniken visade att varornas försäljningspris skulle variera som en funktion av sitt arbetsinnehåll, precis som Marx antog. Eftersom marknaden är kaotisk skulle inte enskilda priser exakt motsvara arbetsvärdena, men de skulle fördela sig nära runtomkring arbetsvärdena. I Kapitalet, band 1, presenteras arbetsvärdeläran helt enkelt som en empiriskt giltig tumregel. Marx visste att den stämde, men förklarade inte varför. Här fanns till sist en välgrundad fysisk teori som förklarade det.

Det är vetenskapens uppgift att klarlägga kausala mekanismer. När den väl gjort detta kan den göra förutsägelser vilka kan testas. Om två konkurrerande teorier gör olika förutsägelser om verkligheten, kan vi med observationer avgöra vilken av dem som är rätt. Detta är normal vetenskaplig metod.

Farjoun och Machovers teori gjorde vissa förutsägelser vilka gick direkt emot Marxkritiker som Samuelsson1. I synnerhet förutsäger deras teori att industrigrenar som använder mycket arbete i förhållande till kapital ska vara mer profitabla än mera kapitalintensiva industrigrenar. Konventionell ekonomivetenskap förutsäger att det inte ska vara någon sådan systematisk skillnad i profitkvoten mellan olika industrigrenar. När detta testades visade det sig att Farjoun och Machover hade rätt. Industrigrenar med hög kvot arbete/kapital är mera lönsamma. Detta är exakt vad vi kan förvänta oss om profitens källa vore utsugning av arbete snarare än kapital. Deras teori gav förutsägelser som inte bara visade sig slå huvudet på spiken empiriskt sett, utan samtidigt också verifierade Marx teori om utsugningen av arbetarna.

Nästa stora framsteg gjorde fysikern Viktor Yakovenko, som i sin arti-kel the Statistical Mechanics of Money visade att pengar i en marknadsekonomi spelar samma roll som energi i fysiken.

På samma sätt som energin bevaras när molekylerna kolliderar, bevaras pengarna i köp/säljhandlingen. Så långt självklarheter!

Vad som är mindre självklart är följderna. Yakovenko visade att termodynamikens lagar då medför att fördelningen av pengar mellan folk kommer att se ut på samma sätt som fördelningen av energi mellan molekylerna i en gas: den s.k. Gibbs-Boltzmanns fördelning. Detta verkar väldigt vetenskapligt, men vad betyder det egentligen?

En Gibbs-Boltzmannsk fördelning av pengar innebär i slutänden att ett fåtal människor har en väldig massa pengar medan flertalet har väldigt lite pengar. Den innebär att fördelningen av pengar blir väldigt ojämn, just som den är i ett kapitalistiskt samhälle. Faktum är att Yakovenko visade att inkomstfördelningen i USA stämmer tämligen väl med Gibbs-Boltzmann-fördelningen.

Det finns en tendens att tro att rikt folk är rika på grund av intelligens eller hårt arbete, men icke så säger fysiken. Givet marknadsekonomi innebär slumpens lagar att en massa pengar hamnar i händerna på ett fåtal personer.

Faktum är att när vi studerar USA ser vi att förmögenhetsfördelningen är ännu ojämnare än vad som är förväntat utifrån Gibbs-Boltzmanns lag. Utifrån Gibbs-Boltzmanns lag ska det finnas miljonärer men inte miljardärer. Vadan denna skillnad?

Yakovenkos ursprungliga ekvationer gäller en ekonomi som snarast är vad Marx kallade enkel varuproduktion. Den antar bara försäljning och köp. Senare arbeten av Yakovenko och av Ian Wright2 har visat att om man modifierar dessa ekvationer så att man antingen kan förtjäna ränta på pengar, eller anställa lönearbetare, så förutsäger ekvationerna en polarisering av befolkningen i två grupper. Befolkningens stora flertal, arbetarklassen och småborgerskapet, följer en Gibbs-Boltzmannsk inkomstfördelning. Men så finns en annan klass, de vars inkomster kommer från kapital, vars förmögenheter följer ett annat samband som kallas potenslag. Återigen, studera inkomstfördelningen i detalj, och du får exakt den inkomstfördelning som Yakovenkos teori förutsäger. Detta, menar Yakovenko, bevisar att Marx hade rätt när ha sa att det moderna samhället bestod av två avgränsade och motstående klasser: kapitalister och arbetare.

Således har modern fysik visat att Marx grundläggande analys inte blott var riktig, men att han hade rätt därför att hans slutsatser följer av fysikens mest grundläggande lagar: termodynamikens lagar.

Det finns också en mindre uppenbar slutsats som vi kan dra från fysiken och det är hur föga eftersträvansvärd den s.k. marknadssocialismen är. Av Yakovenkos arbete ser vi att en marknadssocialistisk ekonomi också skulle ha en väldigt ojämn inkomstfördelning. Även där skulle Gibbs-Boltzmanns lag härska. En litet antal individer eller kooperativ skulle få väldigt gott om pengar och en stor grupp av sådana individer eller kollektiv skulle drabbas av fattigdom. Från denna bas skulle kapitalismen regenerera. Som Lenin skrev: "småproduktionen föder kapitalism och bourgeoisi oavlåtligen, dagligen och stundligen, spontant och i massomfattning".3

Paul Cockshott är ekonom och lärare i datavetenskap vid universitetet i Glasgow. Han har bl.a. tillsammans med Allin Cottrell skrivit Planhushållning, utgiven på svenska 2002.

Översättning från engelska: Ola Inghe.

Noter

  1. Se t.ex. Samuelson, P.A. Understanding the Marxian Notion of Exploitation: A Summary of the So-Called Transformation Problem Between Marxian Values and Competitive Prices, Karl Marxs Economics 9:2, s 399-431 (2004).
  2. Se demonstrations.wolfram.com . Ytterligare referenser på iwright.googlepages.com .
  3. V I Lenin: "Radikalismen" - kommunismens barnsjukdom; marxists.org .