Al Gore, före detta vice president i USA, har fått Nobels fredspris och gjort succé med en film om klimathotet. Hur kommer det sig, undrar Mounir Rabhi Hallner.

Det pratas om klimatet som aldrig förr. Al Gore reser norra halvklotet runt och visar ett bildspel om klimatet. Bildspelet blir film och filmen sprids över världen. En obekväm sanning får två Oscars och huvudpersonen tilldelas Nobels fredspris. I augusti fick han Göteborgspriset för Hållbar Utveckling 2007, 1 miljon kronor. "Gore har lyckats utomordentligt väl med att förena vetenskapliga fakta, mänskliga perspektiv och djärva politiska strategier med en smittande optimism om vad som måste till för att vrida världens utveckling bort från katastrofen", förklarade Stefan Edman och de övriga i juryn.

Varför är han så populär? Troligtvis finns svaret i hans analys av orsakerna till klimatproblemet."Vår civilisation och jorden har råkat på kollisionskurs", säger Al Gore i filmen och nämner tre faktorer. Den första är antalet människor på jorden. Han visar ett diagram över ökningen från 1950-talet och framåt. Då blir det ett u-landsproblem. "Vi sätter större press på jorden. Mest i världens fattiga länder." Han varnar också med darrande röst för framtida flyktingströmmar till följd av ett förändrat klimat: "Tänk er följderna av några hundra tusen flyktingar. Tänk då om de är några hundra miljoner eller mer".

Den andra faktorn som "förvandlat vårt förhållande till jorden" är teknologin. Ny teknik ser Al Gore som avgörande för att hindra en klimatförändring. Mycket kort nämner han att USA släpper ut mer koldioxid än Latinamerika, Afrika, Mellanöstern och Asien tillsammans, för att sedan hastigt komma in på den tredje faktorn, "vår attityd": "Det gäller att hitta alla spärrar i huvudet på folk och sen spränga bort dem."

6104_01.jpgKlimatjesus? Miljöhjälte? Det finns skäl för skepsis.

Lite mindre folk i fattiga länder, bättre teknik och en förändrad attityd låter knappast som några djärva politiska strategier. "Klimatkrisen är inte en politisk fråga", förklarar Gore, "det är en moralisk och andlig utmaning för hela mänskligheten".

Efter filmens premiär kallades han miljöprofet i DN, "klimatjesus" i Aftonbladet och "miljöhjälte" i GP. Filmen visades i domkyrkan i Göteborg och i den efterföljande paneldebatten deltog Volvos VD Leif Johansson. "Jag är teknikoptimist. Jag är inte svartvit. Vi har lärt oss att etanol, som kommer från sockerrör i Brasilien är positivt ur klimatsynpunkt", sa han med ett fint leende. Han gillade filmen. Bil- och oljeindustrin är inte längre en del av problemet, utan en del av lösningen. Hur många miljarder har det kostat att ändra problembilden?

För några år sedan bildades Rockefeller Philantropy Advisors som idag årligen spenderar över hundra miljoner dollar i välgörenhet. En grupp som får pengar är Alliance for Climate Protection (ACP). Paramount donerar 5 procent av biljettintäkterna från En obekväm sanning till ACP, och Al Gore lovar att skänka sina Nobelprispengar till samma organisation. Han sitter själv i styrelsen. Där sitter också en gammal general vid namn Brent Scowcroft.

Scowcroft har varit säkerhetsrådgivare åt två presidenter, George Bush d.ä. och Gerald Ford. 1994 bildade han The Scowcroft Group med flera kända namn som medarbetare, bland andra Colin Powell och Condoleezza Rice. Firman bistår storföretag på den internationella marknaden. Den gamle generalen är också med i Oil Space, ett företag som arbetar med att säkra tillgången till olja och oljans infrastruktur. Oil Space har nio av världens tio största oljebolag som kunder.

Det pratas om klimatet som aldrig förr. Verklig systemkritik lyser dock med sin frånvaro inte minst på grund av Al Gore. Miljöhjälte, miljöprofet? Jag är skeptisk.