1/19 EU: Centrum och periferi

Vi ska välja till EU-parlamentet. Valet sägs handla om att hejda nationalism och högerpopulism och att stärka de goda krafterna i EU.
Men var finns förutsättningarna för högerpopulism och demokratifientlighet? Jo, i EU:s och EMU:s grundläggande konstruktion. Europas folk sorteras i centrum och periferi. I centrum samlas rikedomar, i periferin lever människorna med sönderfallande välfärdssystem och allt osäkrare arbetsvillkor. Uppdelningen finns inom alla EU-länder, men framför allt mellan stater. Syd- och Östeuropas länder bildar periferi. De inordnas främst i den tyska kapitalismens arbetsdelning, som lågbetalda underleverantörer eller rena serviceekonomier.
- Agnes Gagyi och Támas Geröcs visar hur Fideszregeringen i Ungern anpassar samhället till den tyska ekonomin. Nyliberala reformer utformas med tysk medverkan.
- Costas Lapavitsas ger en översikt över centrum och periferi i EU. Han skiljer ut östlig och sydlig periferi, och ett nordvästeuropeiskt centrum.
- Tord Björk skriver om ett möjligt folkrörelsemotstånd som varken drar åt nationalism eller illusioner om att vrida till EU-vänster.

Bildtext

Det bubblar och fräser i många bostadsområden just nu. I Göteborg samlas hyresgäster i stora skaror för att motsätta sig fastighetsägares krav på marknadshyror och kommunala utförsäljningar. I Stockholm resulterade höstens borgerliga valframgång i nya framstötar för att förvandla stora delar av hyresbestånden till privat vinstverksamhet: Omvandla! Sälj ut! Som om ingenting hade lärts av av utförsäljningarna för tio-femton år sedan. När många av oss trodde att all forskning om en allt djupare segregation och den skriande bristen på hyresrätter pekade på helt motsatta åtgärder, kommer detta som en kalldusch.

Bildtext

Vi ska välja till EU-parlamentet. Valet sägs handla om att hejda nationalism och högerpopulism och att stärka de goda krafterna i EU.

Bildtext

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är känd som en auktoritär nationalist och motståndare till liberalism och invandring. Mindre känt är att han använder sin makt till att förse tyskt kapital med billig arbetskraft.

Bildtext

I dag består EU av kärnländerna i Nord- och Västeuropa och två periferiområden i Syd- och Centraleuropa, sinsemellan olika. Valutaunionen EMU har stärkt det tyska industrikapitalets kontroll över framför allt Centraleuropa, visar den grekiske ekonomen Costas Lapavitsas i sin bok The Left Case Against the EU. Här ett utdrag. Den tyska dominansen har påtagligt försvagat EMU:s kärnländer. Frankrike och Italien har inte förmått konkurrera med Tyskland. Den har också lett till att det uppstått en centraleuropeisk periferi med Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Slovenien. Den skiljer sig från den södra periferin, inte minst därför att mycket av den ligger utanför EMU. Dessa sprickor inom EU är mycket viktiga och kommer att forma Europas framtida utveckling. Åtminstone indikerar de att det inte blir någon konvergens mellan EU:s ekonomier. Helt olikartade ekonomiska utvecklingsvägar gör sig gällande. De förstärker upplösningstendenserna inom EU på samhällelig och politisk nivå.

Bildtext

Vänstern i Västeuropa saknar intresse för EU:s periferier. Den sitter fast i försöket att ändra EU inifrån. De styrande i EU hejdade ett spirande internationellt samarbete mellan olika folkrörelser med polisvåld och en flod av pengar. Men nu ser många folkrörelser, inte minst i öster, öppningar. Illusionerna om EU börjar släppa. Den västeuropeiska vänstern kväver folkrörelserna i Europa. Välj mellan EU-drömmar och inkrökt nationalism, Macron eller Orban! Så ställer den ofta frågan. Men kanske håller greppet på att släppa. Det finns hoppingivande tendenser, främst i Östeuropa, och nu har Gula västarna tillkommit med ytterligare öppningar bortom EU-anpassning och parlamentariskt spel. Folkrörelser som inte fastnar i den penningstinna NGO-svängen kan bryta sig loss ur den förlamande strategin att söka ändra EU inifrån.

Bildtext

Utförsäljningen av allmännyttan kommer att drabba stora delar av Stockholms befolkning. Allt fler stockholmare kommer slås ut från bostadsmarknaden. Alla utan fast anställning, alla låginkomsttagare, alla arbetslösa, sjukskrivna, frånskilda, pensionärer, ungdomar, alla som inte kan få banklån riskerar i förlängningen bli utan fast bostad.

Bildtext

De många dödsfallen på svenska arbetsplatser debatteras just nu livligt. Samtidigt förväntas LO-kvinnors livslängd sjunka. Hur hänger det ihop? Erik Bohman tar hjälp av Marx för att undersöka sambandet mellan lön och död. Under förra året dog mer än femtio personer på jobbet. När detta skrivs, i mitten av mars, är vi redan uppe i tretton dödsfall. Det räcker med att läsa siffrorna för att förstå att något är sjukt på svensk arbetsmarknad.

Bildtext

Den första punkten av 73 i januariöverenskommelsen är att det finanspolitiska ramverket och överskottsmålet ska bestå. Så drar man åt den nyliberala tvångströjan hårdare kring den svenska ekonomin. Monika Roll, aktiv i Vänsterpartiet och rörelsen Totalrenovera Sverige, visar hur en annan finanspolitik kunde se ut. Kravet att bryta med överskottsmålet är grundläggande för en framgångsrik vänster. Genom att ha accepterat den nyliberala myten och gömt sig bakom argument om trovärdighet och "att vara ansvarsfull" är i dag både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bakbundna. De kan inte driva den politik för kraftfulla investeringar som behövs för en snabb klimatomställning och arbete och trygghet åt alla.

Bildtext

I januariöverenskommelsen ingår en uppgörelse med centern och liberalerna om en lagändring som medför "tydligt utökade undantag från turordningsreglerna" i Lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär ett direkt angrepp på fackföreningsrörelsen. Ytterligare undantag från turordningsreglerna, oavsett hur omfattande, slår direkt mot den fackliga organisationens möjlighet att försvara sina medlemmar.

Bildtext

Ekonomisk utveckling i fattiga länder i Syd minskar inte utvandringen, tvärtom. Det ligger i kapitalismen som system att människor måste flytta. Inför de närmaste årtiondenas stora folkomflyttningar måste vi förstå de grundläggande mekanismerna. Den mobila reservarmén av arbetare är en av vinstproduktionens viktigaste förutsättningar. Det började redan på 1400- och 1500-talet. Inom den reformistiska svenska arbetarrörelsen pratar man inte gärna om den svenska imperialismen. I stället har man ofta framställt Sverige som ett humanistiskt undantag och berättat om gångna tiders radikala inslag inom svensk (= socialdemokratisk = Palme) utrikespolitik. Verkligheten är inte lika trevlig. I artikeln "Utsugning på entreprenad" i Clarté 4/2018 beskriver Peter Sundborg på ett utmärkt sätt den brutala utsugning av arbetare i Syd som svenska kapitalister och svenska storbolag alltmer bygger sina rikedomar på.

Bildtext

Vi hade inget i det förflutna att hämta utom två ting. Ilskan över orättvisorna och glädjen över att vi lämnat fattigdomen.

Bildtext

Bättre än ingenting. Längre än så sträcker sig sällan ambitionerna hos arbetarrörelsens företrädare numera. Gå tillbaka till 1976 ett slag! Anställda på den brittiska Lucaskoncernen hotades av arbetslöshet. Då drog arbetare och ingenjörer tillsammans upp en radikal plan för omställning från vapenproduktion till socialt nyttiga produkter. En ansats till demokratisk planhushållning.

Bildtext

Kerstin Eldh presenterar en bok av en av ingenjörerna bakom Lucasplanen. Den säger något viktigt produktionsvillkoren i vårt samhälle - och möjligheterna att ändra dem. Det är inte sant att datorer och robotar frigör oss. I sin bok Arkitekt eller bi från 1987 (på svenska 1990) kritiserar Mike Cooley en "spridd uppfattning att automatisering, datorisering och användning av robotkonstruktioner kommer att befria människor från själsdödande, trista och fysiskt tunga arbeten och ge dem frihet att ägna sig åt skapande arbete." Mike Cooley var anställd som ingenjör för datorstyrd konstruktion inom Lucaskoncernen (se föregående artikel i detta nummer), och tilldelades 1982 det Alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, för sina insatser att utveckla en "teknik med människan i centrum". I boken vill han visa "att vi nu på området intellektuellt arbete börjar upprepa de flesta av de misstag som redan har gjorts inom området kvalificerat manuellt arbete".

Bildtext
Manushya Puthiran, f. 1968, är en indisk poet som skriver på tamil. Han har fått flera priser och utsågs 2011 av India Today till en av de tio mest inflytelserika skribenterna på tamil. Dikten skrevs i samband med utbrottet av den väpnade konflikten mellan Indien och Pakistan.

O, du "patriot" som är new in business!