Olika lön för lika arbete, lönediskrimineringen, särbehandlingen, individuell lönesättningen och patronväldet.

Med lönediskrimineringen tänkar man främst på dem vars arbetslön blev sänkta eller hålls nere. Givetvis finns i motsvarande grad förmånstagare av denna särbehandling. När cheferna delar upp den totala lönesumman, går de från underbetalda insparade medlen till de anställda som skall gynnas, ex.vis goda vänner.

Förmånstagare är många, i regel är de både upphovsmän och försvarare av lönediskrimineringen, helt naturligt. De är den nya Svenska Modellens nomenklatura och lönemiljonärer. Några exempel:

Mona Sahlin, f.d. S-partiets ordf. :   1,7 miljoner/år
Ylva Thörn, ordf. Kommunalarb.  :  1.0 miljoner(år
Sture Nordh, ordf. för TCO          :  1.5 miljoner/år
Wanja Lundby-Wedin, LO-ordf.    :  1.1 miljoner/år
Anna Ekström, SACO-ordf.          :  1.4 miljoner/år
Metta Fjelkner, LR-ordf.              :  1.1 miljoner/år
Eva-Lis Sirén,  Lärarförb. ordf.    : 1.1 miljoner(år
Eva Nordmark, SKTF ordf.          : 1.1 miljoner/år
Jan Rudén, SEKO, ordf.              : 1.0 miljoner(år
Anna Hedborg,generaldirektör    : 1.3 miljoner/år
Sören Olofsson, regiondirektör    :  2.1miljoner/år

Tack vare lönediskrimineringen tjänar Sören Olofsson 360.000:kr mera än regeringschefen Reinfeldt! Sju f.d. arbetslösa generaldirektörer får 780000 - 1.5 miljoner/år i lön.  En juridikprofessor som både propagerat och tillämpat "olika lön för lika arbete" mot oliktänkande univ.-lärare fick dubbel professorslön.

Hur ersattes den "solidariska lönepolitiken"  av lönediskrimineringen? 

"Individuella löner. Redan 1990 slopades det gamla lönegradssystemet .... I stället tillämpas individuella och differentierade krontalslöner ..." (Sveriges Statskalender 2010. s.28).

Dittills gällde inom den svenska offentliga sektorn (stat, kommun och landsting)  det diskrimineringsfria, könsneutrala lönegradssystemet; ex.vis en byråsekretär, en gymnasielärare eller en läkare med samma tjänst var fick samma lön, oberoende av kön, invandrarbakgrund, hårfärg eller åsikter.

"Den 26 oktober 1990, för över tjugo år sedan, höll finansminister Allan Larsson(S) en presskonferens om ett krispaket. I en central punkt ... klargjordes en ambition som skulle imponera på marknaden."( Henrik Bredberg, Sydsvenskan oktober 2010).

"I en TT-intervju Luciadagen 1990 beskrev LO-chefen Stig Malm de socialdemokratiska riksdagsmännen som alltför uppskrämda av "marknaden"och alltför villiga att underkasta sig dess krav i form av nedskärningar i sjukförsäkringen.Han menade att valutakrisen och räntechocken i oktober 1990 inte var reella kriser utan "skapade" av riksbankschefen Bengt Dennis och finansminister Allan Larsson i syfte att åstadkomma krismedvetande och därmed göra nedskärningarna möjliga."(Bevingat, 2005, s.360).

Samtidigt infördes lönediskrimineringen - förmodligen föranled av Allan Larsson -inom hela den offentliga sektorn. Regeringen placerade sedan Allan Larsson i EU-Kommissionens Direktorat V med ansvar för EU:s arbetsrätt. Där kunde han "döda" klagomål mot lönediskrimineringen som brott mot romfördragets "Lika lön för lika arbete" samt vilseleda Kommissionen såsom sakkunnig.

HD: Rätt att ge kvinna lägre lön( Metro 2003 07 01).
Det är rätt att ge en nyanställd kvinna lägre lön än hennes manliga kollega, trots att hon har högre meriter. Så hade även Arbetsdomstolen bestämt innan och hänvisat till  marknads-krafterna, som utgörs av cheferna.

Intressant är vilka fackliga och politiska organisationer som gillar lönediskrimineringen och röjandet av tariflönesystemet inom hela den svenska arbetsmarknaden i strid med rom-fördragets "Lika lön för lika arbete" (art. 100 + 119). Offren är framförallt kvinnor, invandrare och oliktänkande, gynnade är  chefernas goda vänner och meningsfränder se ovan.

Den socialdemokratiska regeringen hade infört diskrimineringen med V:s tysta samtycke.Fackföreningarna avstår från förhandlingar om tariflöner och utdelar i stället råd för den enskildes individuella löneförhandling - med mössan i handen - med chefen ("Karriärguiden"). Vänsterpartiet gillar den statliga lönediskrimineringen och avstår från protester och riksdagsmotioner. Partiet vill respektera den enskildes löneförhandling med chefen. V:s ungdomsförbund Ungvänster plakaterade nyss med krav på 6 timmars arbetsdag med bibehållen lönediskriminering!

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.