© Fibonacci Blue [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Den nya regeringens 73 punkter innebär en reaktionär offensiv. Det viktiga motståndet mot den kommer inte inifrån riksdagshuset, utan avgörande är breda folkliga protester, kamp på arbetsplatser, strejker och protestaktioner. Det är mot dem vi ska vända blicken om vi vill ha förändring. Då är det betydelsefullt att se att 2018 har varit ett stort strejkår - motståndet mot kapitalismen tilltar världen över! Peter Sundborg har gjort en viktig sammanställning.

2018 har varit ett år med omfattande strejkverksamhet och protestaktioner världen över. Hundratusentals, ja miljontals arbetare och andra nedtryckta grupper har deltagit. I en rad länder har strejkaktiviteten ökat under 2017 och 2018. Det gäller till exempel Argentina. En studie från Autonomous Observatory of Social Law in Buenos Aires (CTA) konstaterar just att antalet protester, demonstrationer och strejker ökat under de senaste åren i landet. I studien framgår att det är landets ekonomiska kris som är orsaken till aktionerna. Mellan juni 2017 och juni 2018 förekom det 462 registrerade strejker och andra arbetsmarknadskonflikter i Argentina. Det är en 29 procentig ökning jämfört med året innan.

Enligt den australiska statistikmyndigheten, Australian Bureau of Statistics, har antalet strejker i Australien ökat kontinuerligt sedan 2013. Den 23 oktober 2018 demonstrerade över 100 000 arbetare för högre lön i Melbourne, Australien. Det här var den andra fackliga massprotesten på fem månader. Även i 22 andra städer i Australien genomfördes protester. Med allt högre levnadsomkostnader, samtidigt som lönerna stått stilla, har det blivit allt svårare för arbetare att klara sig. 

Journal of Labor and Society skriver om en strejkvåg i Etiopien som tog sin början under hösten 2017. Strejkvågen kommer vid en tidpunkt när reallönerna i Etiopien har nått en historiskt låg nivå. Inom tillverkningsindustrin har lönerna sjunkit till hälften av den nivå de hade 1975. China Labour Bulletin rapporterar i mitten av 2017 att arbetsmarknadskonflikterna i Kina var de högsta någonsin och omfattade under ett år omkring 1 000 000 arbetare. Antalet arbetsmarknadskonflikter har stigit stadigt sedan 2011 och fortsätter att stiga. Andelen kvinnliga arbetare som går ut i strejk eller annan konflikt ökar mest. Enligt en rapport från det sydafrikanska arbetsdepartementet deltog 38 procent fler arbetare i Sydafrika i strejker under 2017 jämfört med 2016. Under 2017 strejkade 125 125 löntagare, varav bland annat 56 976 anställda inom offentlig sektor och 30 439 gruvarbetare. Den danska dagstidningen Arbejderen rapporterar att det varit rekordmånga strejker i Tyskland under 2018. Antalet strejker har fullkomligt exploderat. Bland annat har offentliganställda strejkat mot nerskärningar i den offentliga sektorn.

USA upplevde en strejkvåg av sällan skådad omfattning under 2018. 10 000-tals lärare och andra skolanställda gick i strejk för högre löner och bättre arbetsförhållanden. Lärarstrejken började den 22 februari 2018 i delstaten West Virginia. Strejken spred sig under mars, april och maj till delstaterna Arizona, Colorado, North Carolina, Georgia, Kentucky, Oklahoma och Virginia. Strejkerna var framgångsrika. Lärarna lyckades höja sina löner, och på en del håll fick också skolornas ökade resurser. Den 25 oktober 2018 rapporterade Sveriges Radio om en ”Våg av politiska strejker i Finland”. Bland annat genomfördes en storstrejk i februari 2018 som omfattade omkring 150 000 löntagare. Strejken utlöstes bland annat av regeringens nya lag om försämrad arbetslöshetsersättning som trädde kraft vid årsskiftet.

Förutom i de länder där det skett en dokumenterad ökning av strejkaktiviteterna har det i många länder världen över genomförts mängder av små och stora strejker och andra massaktioner under 2018. I Indien genomförde 10 000-tals bönder i november en protestdemonstration i huvudstaden Dehli. Det var den fjärde stora bondeprotesten på bara ett år. I september 2016 genomfördes i Indien en endags storstrejk som har betecknats som världens största hittills. Mellan 150-180 miljoner lönearbetare deltog, bland annat gruvarbetare, industriarbetare och offentligt anställda. Och nu i januari 2019 genomfördes ytterliga en storstrejk med 200 miljoner deltagare.

I slutet av oktober 2018 paralyserade Bangladesh av en stor transportarbetarstrejk. De strejkande presenterade en kravlista på åtta punkter. Regeringen vädjade till arbetarna att omedelbart avsluta strejken, vilket inte hörsammades. En av de fackliga ledarna berättade i en tidningsintervju att facket redan den 27 september lämnade över en kravlista till regeringen, utan att få någon reaktion. Den 21 maj 2018 gick 100 000-tals av Brasiliens nära två miljoner lastbilsförare ut i strejk. Den elva dagar långa strejken riktade sig mot landets allt högre dieselpriser. Den 28 november genomfördes en 24-timmars generalstrejk i Grekland. Arbetarna krävde stopp för ytterligare skattehöjningar, arbete åt alla, minimilön på 751 Euro och ett rättvist socialförsäkringssystem. Aktionerna i Grekland kommer efter att Syriza-regeringen aviserat ett hårt nedskärningsprogram för att kunna betala skulderna till EU och Internationella valutafonden. Den 23 oktober 2018 gick 8 500 offentliganställda kvinnliga arbetare i Glasgow, Storbritannien, i strejk för jämlika löner. En demonstration med över 10 000 deltagare genomfördes i solidaritet med de strejkande, detta trots intensiv antistrejkpropaganda från både de kommunala myndigheterna och pressen. Den 21 november gick omkring 160 000 arbetare i Sydkorea ut i strejk. De flesta var metallarbetare, men där fanns också offentliganställda. Strejken riktade sig framför allt mot president Moon Jae-in för hans nya högerpolitik. Torsdagen den 22 november 2018 gick 650 000 offentliganställda i Tunisien ut i strejk för högra löner och emot fler nedskärningar. Den tunisiska regeringen står under hård press från Internationella valutafonden att skära ner den offentliga sektorn. Det här var några exempel på strejkaktioner. Listan skulle kunna göras ännu längre.

Låga löner eller till och med lönesänkningar är två viktiga orsaker till strejkerna. Men påfallande ofta ligger också politiska motiv bakom strejkerna. Arbetarna protesterar mot nedskärningar, skattehöjningar, försämrad lagstiftning eller andra försämringar för vanliga människor. Protesterna riktar sig mot makthavarnas nyliberala politik, oavsett om det är en höger-, liberal- eller vänsterpopulistisk regering som sitter vid makten.

Den politiska dimensionen finns också i de omfattande protestaktioner som genomförts i Europa under 2018, framför allt i centrala och östra Europa. Strax före jul förekom det stora demonstrationer i Ungern mot bland annat den nya lagen som ger arbetsgivarna rätt att kräva 400 övertidstimmar per år och anställd. I augusti 2018 genomfördes protester i Rumänien, omkring 50 000 demonstrerade mot korruptionen i landet. I mitten på mars 2018 demonstrerade tiotusentals människor i Bratislava, Slovakien efter mordet på den undersökande journalisten Jan Kuciak och mot maktens korruption. Protesterna ledde så småningom till den Slovakiske premiärministern Robert Ficos avgång. Financial Times skriver att demonstrationen var en av många som genomförts i centrala och östra Europa under början av 2018. I mars genomfördes en jättedemonstration i Litauen efter att en korruptionsanklagad parlamentsledamot gått fri. En vecka tidigare protesterade tusentals tjecker mot att en korrupt polisofficer utsetts till ledamot av en parlamentarisk juridisk kommission. Sommaren 2017 protesterade dessutom tiotusentals polacker mot planerade lagar som skulle innebära hot mot de fria domstolarna och större kontroll av domstolarna från regeringen sida.

Så de gula västarnas demonstrationer i Frankrike kan ses som kulmen på omfattande aktiviteter i hela Europa, även om protesterna i varje enskilt land naturligtvis riktar sig mot den egna regeringens politik. De gula västarnas aktioner är ändå ovanliga på flera sätt; 1. De har hållit på ovanligt länge och omfattat väldigt många människor, kan räknas i 100 000-tals. 2. De gula västarna har presenterat en lång kravlista som skulle kunna ses som ett politiskt manifest riktat mot den nyliberala regeringspolitiken. 3. De gula västarna har skördat flera framgångar. Den första kom när den franska regeringen förklarade att de slopar planerna på höjda bränsleskatter. Dessa planer var upprorets utlösande faktor. Regeringen böjde sig. Den andra kom med president Macrons tal, där han också böjde sig och gick de gula västarna till mötes på fyra punkter.

Intensiteten i kampen verkar inte avta. Vi har bara kommit in i halva januari 2019 och nyheterna om strejker fortsätter att dugga in; lärarstrejk i Grekland, strejk och uppror i Zimbabwe, textilarbetarstrejk i Bangladesh, ny lärarstrejk i USA, nu i Kalifornien, protester i Marocko, Sudan och Nigeria, fortsatta demonstrationer i Frankrike samt sist men inte minst storstrejk i Indien. 

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.