Snart måste du räkna med att arbeta till sjuttio om din pension ska hamna över svältgränsen - åldringsbomben tickar obevekligt. Så heter det. Har man aldrig hört talas om ökad produktivitet? Talet om åldringsbomben är en del av samma ideologiska offensiv som de orangea kuverten. Folk ska lära sig att arbeta och spekulera på börsen.

Apelsinfärgade kuvert i brevlådan kommer oftast från Premiepensions-myndigheten (PPM). Jag brukar använda mina till att elda i kaminen med. De tjocka pappren är rätt bra att använda när man ska få fart på brasan. Det finns flera skäl till att jag gör det.

Kuverten avslöjar inte mer om min framtida pension än man kan läsa i en kycklings inälvor. Det finns inga garantier för att aktier kommer att fortsätta vara ett bra sätt att förränta pengar i framtiden bara för att det kan ha varit så tidigare. Den franska motsvarigheten till SCB har visserligen räknat ut att aktier har varit den bästa sparformen de senaste trettio åren. Trots det har en av tio aktieägare ändå förlorat pengar under perioden. För någon som inte är socialist kanske det framstår som schysta odds, men historien behöver inte upprepa sig: det finns i stället mycket som talar för att det kommer att sluta illa att man nu låter finansvalparna tugga på 13,5 procent av pensionsavgiften.

Det samhälle där aktier var den bästa placeringen under en trettioårsperiod finns inte längre. En viktig skillnad mot tidigare är att världens börser allt mer domineras av pensionsfonder. Det innebär att det flyter in mycket pengar på börsen när de yrkesverksamma är många. Då går börsen bra. Men när de stora fyrtiotalistgenerationerna i hela den rika världen lämnar arbetslivet och börjar äta av sitt kapital talar mycket för att börsen kommer att gå dåligt länge.

Det ironiska är att våra aktiefonder är lika beroende av förhållandet mellan yrkesverksamma och pensionärer som det gamla pensionssystemet, trots att det var just denna obalans man sa sig vilja komma till rätta med.

Det är sant att allt färre människor i framtiden kommer att försörja allt fler. Idag finns det 2,1 yrkesverksamma på varje pensionär och år 2030 kommer de bara vara 1,4.

Det beror inte bara på att befolkningen åldras och att det föds färre barn, utan också på att vi kommer ut allt senare i arbetslivet. Det kan se ut som dramatiska siffror, och dem har man använt för att hävda att pensionspengar måste satsas på börsen och/eller att pensionsåldern måste höjas.

Lyckligtvis är dessa siffror meningslösa. De blir inte ens relevanta om man undviker att föra en politik som till exempel ökar invandringen eller födelsetalen. "Åldringsboomargumentet" är falskt, eftersom det inte tar hänsyn till att produktiviteten stiger hela tiden.

Hela världen förändras snabbt och dramatiskt. Mellan 1974 och 1996 har världens samlade rikedom nästan fördubblats, och enligt vissa beräkningar har det skett samtidigt som informationsteknologin minskat behovet av arbetskraft med en tredjedel.

Hade man till exempel jämfört antalet yrkesverksamma bönder med munnar att mätta, så hade det varit mer uppenbart hur vansinnigt resonemanget är. Sverige har ju aldrig haft färre bönder och producerat mer mat.

Och utvecklingen fortsätter. Det är möjligt att det inte kommer att finnas fler industriarbetare än bönder i USA inom tjugo år. Och det trots att produktionen hela tiden stiger (Se till exempel Arbetets undergång av Jeremy Rifkin, Matteus Media).

Även i länder som Kina har antalet industriarbetare börjat minska. Därför är det troligare att stora delar av världens befolkning kommer att bli överflödig än att arbetskraften inte kommer att räcka till.

I Sverige experimenterar Sundsvalls Tidning med elektroniska plasttidningar som automatiskt tankar ner innehållet från internet. Sådana som de satt med i tunnelbanan i science-fictionfilmen Minority Report (med Tom Cruise) som kom bara för några år sedan. Liknande försök görs i en rad länder. När tekniken är klar kommer pappersindustrin att förlora en av sina största kunder. Tidningsbud och andra som varit inblandade i distribution av papperstidningar kommer att göra typografer sällskap i listan över försvunna yrkesgrupper. Pressen är bara en av flera branscher som kommer att genomgå stora förändringar inom en rätt nära framtid. Man skulle kunna reducera arbetsinsats och kostnader ytterligare genom att helt sluta använda kontanter och helt övergå till olika former av betalkort. Tekniskt är det inget problem, vilket dessutom skulle förenkla och förbilliga skattemyndigheternas arbete. I vissa kinesiska städer lär butikernas kassaapparater redan vara direktuppkopplade till den lokala skattemyndighetens datorer, vilket borde minska behovet av revisorer både för myndigheter och företag.

Det har genomförts många förändringar de senaste tjugo åren som minskat behovet av arbetskraft, även om man sällan tänker på det. Bättre och enklare läkemedel har gjort att till exempel diabetiker idag kan ta hand om sig själva på ett helt annat sätt än tidigare. Bankomaterna har minskat behovet av kassapersonal i bankerna med tusentals personer bara i Sverige.

Att våra pensioner aldrig varit hotade blir uppenbart om man kollar pensi-onernas andel av den växande BNP:n. Idag uppgår den till 10,3 procent. År 2030 beräknas den ha sjunkit med någon tiondels procent (prognosen är begravd i Riksrevisionsverkets rapport Äldres utträde ur arbetskraften). Som jämförelse kan man nämna att lönernas andel av BNP sjunkit från 65 procent 1980 till 57,5 procent (2003)! En återgång till 1980 års förhållanden vore förmodligen mer än tillräckligt för att garantera staten medel att betala frikostiga pensioner till vilken bayboom som helst.

Men egentligen är problemet inte bara var pensionspengar ska fonderas, utan att man skapar individuella konton. I ett samhälle där allt färre löntagare skapar allt större värden är det orimligt att införa en stark koppling mellan den enskilda individens inbetalningar och pensioner. Det är inte en värdering utan en logisk slutledning. Även de direktörer som sparkat en stor del av pensionärerna undrar vem som kommer att köpa deras produkter i slutändan.

Om jag gått i pension om några år i stället för över trettio, så kunde det trots allt vara intressant att titta i det apelsinfärgade kuverten. Men att miljoner människor får nonsensinformation decennier innan de ska lämna arbetslivet är konstigt. Jag har bett PPM sluta skicka eländet till mig, men av skäl som man inte lämnat ut tycks det omöjligt. Om några år kommer man kanske införa den arbetsbesparande åtgärden att skicka ut "informationen" med e-post till dem som vill. Längre sträcker sig inte valfrihetsrevolutionen. Vore man konspirationsteoretiskt lagd skulle man kunna tro att kuverten är en del av liberaliseringen av finansmarknaderna, där löntagarna ska stå för riskerna. Att det rör sig om ett ideologiskt schackrande blir mer uppenbart om man till exempel frågar sig varför staten inte räknar framtidens åtaganden för skolan som en skuld såsom man gör med pensionerna. Och varför fonderar vi inte medel för att finansiera framtidens skola?

Kuverten ska få oss intresserade av börsens utveckling, sluta tänka i termer som fördelningspolitik och hetsa folk att jobba mer i onödan. Men ingenting är fulare än att hävda att våra politiker skulle ha andra syften än de säger. Hur det än förhåller sig har jag papper till kakelugnen.

Fler texter av Pierre Gilly: pierregilly.blogspot.com .

Välkomna till den stigande livslängden

År 1900 var medellivslängden i västvärlden 45 år. Ett normalt vuxenliv varade runt 25 år. I dag blir kvinnor oftast 80 och några år. Det innebär att längden på ett normalt vuxenliv nästan tredubblats.

Sedan tvåhundra år ökar medellivslängden i väst med 2,4 månader varje år. Och det blir allt "värre" hela tiden. Hälften av alla fransyskor som fötts efter år 2000 beräknas leva till hundra.

Här hör jag redan många invända att det inte är värt att leva så länge som åldring men vi blir också allt friskare. Dagens nittioåringar är betydligt piggare än det fåtal som blev så gamla förr i tiden. Och tiden i slutet av livet då man är beroende av andras hjälp har minskat rätt mycket sedan 1970-talet. De senaste hundra åren har människan genomgått en hälsoexplosion utan motstycke i den industrialiserade delen av världen. Men i stället för att beskriva detta som en enastående framgång - för människor som levde på 1850-talet måste vi framstå som en annan art - uppehåller vi oss mest vid problem. En del talar om problem med "försörjningskvoten" eller sjukvården, vilket inte håller för en närmare granskning. Många av de problem inom sjukvården man debatterar, som t.ex. vissa köer, är i själva verket ett resultat av de stora framsteg som sjukvården gör.

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...