Riksförsäkringsverkets (RFV) generaldirektör Anna Hedborg skrev en artikel på DN-debatt om attityderna till sjukskrivningarna. Den var ett typiskt exempel på hur man riggar en debatt. Hon skrev att en ny RFV-studie visar att "Fyra av tio anser att trötthet räcker för sjukpenning" och att "20 procent av de tillfrågade att det är godtagbart att vara sjukskriven om det är strejk på barnets dagis. Ytterligare 24 procent säger att det i vissa fall kan vara godtagbart". Alla medier hakade på, indignationen flammade upp, Kd-ordföranden talde upprört om stöld.

Nu är väl inte strejk på dagis så vanligt. Dessutom skulle de tillfrågade instämma i påståenden (t.ex. "det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet") i skala från 1 till 10, där 1 betydde "aldrig godtagbart" och 10 "alltid godtagbart". I sådana skalor finns en tendens att svaren koncentreras till ytterkanterna (1 och 10) och särskilt till mittensiffran 5. Vid frågan om trötthet var det bara 3 procent som ansåg att det alltid är godtagbart att sjukskriva sig. Det mest frekventa svaret, 20 procent, var mittenalternativet (5). För kunna säga att "fyra av tio anser att det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet" måste man räkna in svaren på mittenvärdet. Det är alltså en tveksam metod.

Hur relevant är denna undersökning för att förklara den ökade sjukfrånvaron? Mycket litet, enligt min uppfattning. Ty de refererade frågorna har bara relevans för de sjukskrivningar som den enskilde själv kan göra och som arbetsköparen betalar som sjuklön (Från 1 till 20 dagar, med första dagen som karensdag. Efter sjunde dagen måste man ha läkarintyg.)

Det är inte korttidssjukskrivningen som är boven i de skenande sjukskrivningstalen, utan långtidssjukskrivningarna står för hela ökningen. Enligt SAF hade korttidssjukskrivningarna sjunkit från ca 5 procent 1988 till ca 2 procent 1998. Siffrorna för de sjukskrivningar som varade från en till fem dagar minskade under samma tid från ca 2,7 till ca 1,3 procent.

Enligt SCB har de korttidssjukskrivna (mindre än 20 dagar) ökat från 2,2 procent 1998 till 2,3 procent 2002, medan de långtidssjukskrivna (mer än 20 dagar) under samma tid ökade från 1,5 till 3,2 procent.

De ökade långtidssjukskrivningarna beror till stor del på att andelen äldre i arbetskraften har växt och att stressen i arbetslivet har ökat.

Anna Hedborg försöker blanda bort korten och ta upp fel problem, dvs. folkets moral. Det gör hon antagligen för att bereda vägen för försämringar i sjukförsäkringen. Anna Hedborgs inlägg på DN Debatt publicerades den 17 september. Den 23 september meddelade regeringen att socialförsäkringarna skall utredas. Och mycket riktigt, utredare blir generaldirektören Anna Hedborg. Är det någon som inte tror att det finns ett samband?

Nytt på Clartébloggen

Om s k vänsterjudehatet i Smålandsposten

Hans Isaksson - 17 december 2017

Adolf Hitler ansåg att "I boljesvismen ser vi Judarnas försök att i det tjugonde århundradet ta över världsherraväldet". Moskvakommunismen dirigerades i det fördolda av den judiska storfinansen på Wall Street tyckte samme författare .Det var som bekant inte mycket sant i denna analys. Men i rätt...

Läs mer...

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Språkpolitik på folkrörelsegrund

Arne Rubensson (intervju) - 17 juli 2017

Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret.

Läs mer...

Bildtext

Språk och frihet

Johan Althoff - 17 juli 2017

Publiceras som pdf av layoutmässiga skäl:

Läs mer...

Bildtext

Den geostrategiske marskalken

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Hösten 1917 blev Finland självständigt för att snabbt kastas in i inbördeskrig. Den vita sidan...

Läs mer...