Det går inte bra för EMU. Införandet av euron detta år (i alla EU-länder utom Sverige, Danmark och Storbritannien) skulle ju göra prisjämförelser lättare, skulle ju minska transaktionskostnaderna och därmed sätta press på ekonomin i riktning mot ytterligare rationaliseringar. Men euroländerna tycks inte ens klara EMU:s andra steg. Det är de stora länderna som har mest bekymmer och är mest ovilliga att öppna hemmamarknaderna för konkurrens. Italien skyddar sin bilindustri, Tyskland sina banker, och Frankrike sin elproduktion. Tyskland klarar inte att hålla sitt budgetunderskott inom den gräns på högst tre procent av BNP som man själv drev igenom. Frankrike struntar öppet i den så kallade stabilitetspaktens krav. De stora kan göra som de vill medan de små länderna tvingas till lydnad.

Ska EU kunna, som det står i Maastrichtfördraget, "fortsätta processen mot skapandet av en allt fastare sammanslutning" måste EMU börja funka. Nästa punkt på dagordningen är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Ska de motsättningar - som just nu kommer till utryck när det gäller USA:s rätt att anfalla Irak - överbryggas måste man först ha en fast grund att stå på. Denna grund heter EMU. Och det har aldrig varit någon hemlighet. Det är bara att gå till dokumenten och läsa: Romfördraget 1957 med sin trestegsstrategi (tullunion, ekonomisk union, politisk union), Davignonrapporten från 1969 med sitt uttalade federalistiska mål, eller Wernerrapporten från året därpå, där det talas om den ekonomiska unionen som en "surdeg" i skapandet av den politiska unionen.

Debatten här i landet tycks i första hand gå ut på att rubba allmänhe-tens sinne för politiska proportioner. EMU framställs som ett i och för sig viktigt men dock mindre utskott på EU-bygget, inte som själva dess grund.

Just nu råder en avvaktande stämning i väntan på ett beslut om folkomröstning. Vad som kommer hända efter beslutet är upp till oss. Nej-sidan verkar splittrad. Folkrörelsen Nej till EU har krympt, och miljöpartiet och vänsterpartiet kör sitt eget lopp. Enighet uppifrån kan vi knappast förvänta oss. Vi måste bygga underifrån, lokalt.

I vår propaganda har vi hjälp av de statliga EMU-utredningarna - Calmforsutredningen från 1996 och Johanssonutredningen från i år. Där kan vi peka på vad våra makthavare har tänkt sig vid en ekonomisk kris när vi inte längre kan devalvera eller låta kronan flyta. Både Calmfors och Johansson säger det rent ut: lönesänkningar!

Men först och främst bör vi se EMU som grunden till ett imperiebygge. Om Sverige röstar ja till EMU så kommer - säkert som amen i kyrkan - nästa fråga upp på dagordningen: medlemskap i NATO.

Henrik Skrak

Nytt på Clartébloggen

Jeremy Corbyns Bok

Anthony Lane - 25 juni 2017

Och det hände sig, i landet Storbritannien, att Översteprästinnan gick ut till folket. Och hon sade: Se, jag bringar Eder budskap om en stor fröjd. Ty på den åttonde dagen av den sjätte månaden stundar ett allmänt val. Och folket knorrade och sade: Icke ytterligare ett! Och de vredgades mot...

Läs mer...

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...