Det går inte bra för EMU. Införandet av euron detta år (i alla EU-länder utom Sverige, Danmark och Storbritannien) skulle ju göra prisjämförelser lättare, skulle ju minska transaktionskostnaderna och därmed sätta press på ekonomin i riktning mot ytterligare rationaliseringar. Men euroländerna tycks inte ens klara EMU:s andra steg. Det är de stora länderna som har mest bekymmer och är mest ovilliga att öppna hemmamarknaderna för konkurrens. Italien skyddar sin bilindustri, Tyskland sina banker, och Frankrike sin elproduktion. Tyskland klarar inte att hålla sitt budgetunderskott inom den gräns på högst tre procent av BNP som man själv drev igenom. Frankrike struntar öppet i den så kallade stabilitetspaktens krav. De stora kan göra som de vill medan de små länderna tvingas till lydnad.

Ska EU kunna, som det står i Maastrichtfördraget, "fortsätta processen mot skapandet av en allt fastare sammanslutning" måste EMU börja funka. Nästa punkt på dagordningen är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Ska de motsättningar - som just nu kommer till utryck när det gäller USA:s rätt att anfalla Irak - överbryggas måste man först ha en fast grund att stå på. Denna grund heter EMU. Och det har aldrig varit någon hemlighet. Det är bara att gå till dokumenten och läsa: Romfördraget 1957 med sin trestegsstrategi (tullunion, ekonomisk union, politisk union), Davignonrapporten från 1969 med sitt uttalade federalistiska mål, eller Wernerrapporten från året därpå, där det talas om den ekonomiska unionen som en "surdeg" i skapandet av den politiska unionen.

Debatten här i landet tycks i första hand gå ut på att rubba allmänhe-tens sinne för politiska proportioner. EMU framställs som ett i och för sig viktigt men dock mindre utskott på EU-bygget, inte som själva dess grund.

Just nu råder en avvaktande stämning i väntan på ett beslut om folkomröstning. Vad som kommer hända efter beslutet är upp till oss. Nej-sidan verkar splittrad. Folkrörelsen Nej till EU har krympt, och miljöpartiet och vänsterpartiet kör sitt eget lopp. Enighet uppifrån kan vi knappast förvänta oss. Vi måste bygga underifrån, lokalt.

I vår propaganda har vi hjälp av de statliga EMU-utredningarna - Calmforsutredningen från 1996 och Johanssonutredningen från i år. Där kan vi peka på vad våra makthavare har tänkt sig vid en ekonomisk kris när vi inte längre kan devalvera eller låta kronan flyta. Både Calmfors och Johansson säger det rent ut: lönesänkningar!

Men först och främst bör vi se EMU som grunden till ett imperiebygge. Om Sverige röstar ja till EMU så kommer - säkert som amen i kyrkan - nästa fråga upp på dagordningen: medlemskap i NATO.

Henrik Skrak

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...