Den kapitaliserade livmodern

 Dela länken
FaceBook  Twitter  

I mitten av 1800-talet kunde man i en amerikansk tidning läsa följande notis: "Folket i Matagorda distriktet (Texas) har haft ett möte och beordrat alla mexikaner att lämna landet [...] Dessa har ingen fast bostad och hänger runt plantagerna och rövar bort de finaste negerflickorna för att ha till hustrur [...] De stjäl ofta hästar och alltså även flickor. De har för avsikt att föra dem till Mexiko."

Hetsen mot mexikaner som Donald Trump bedriver i sin presidentkampanj är således av gammalt märke.

USA hade förklarat krig mot Mexiko 1846. Avsikten var att lägga beslag på Texas, Kalifornien och de stater som i dag är Arizona, Utah, Colorado och Nevada; områden som utgjorde mer än en tredjedel av Mexikos territorium. Erövrarna lärde sig bland annat av mexikaner att sköta om hästar och boskap. De blev kända som "cowboys" och såg sig själva som "vita" till skillnad från mexikaner som ansågs tillhöra en underlägsen "ras". Texas var en frontstat och underskottet på kvinnor var stort. En del mexikanska män började helt enkelt att röva bort afroamerikanska kvinnliga slavar. Varför väckte detta sådant hat?

Thomas Jefferson, huvudförfattare till den amerikanska självständighetsförklaringen och USAs tredje president, var själv ägare till över 600 afroamerikaner. Han såg, liksom alla slavägare, varje nyfödd slav som en "förräntning av sitt kapital". En kvinnlig slav blev ett slags kapitaliserad livmoder. Hennes uppgift var inte bara att arbeta under de flesta av dygnets timmar utan också att föda så många barn som möjligt, för då växte slavägarens kapital. De kvinnliga slavarna spelade alltså en viktig roll i "uppfödningen" av nya slavar. Varje ny slav ökade plantagens värde, och slavuppfödning blev i det närmaste en industri. 1860 hade några hundratusen afrikaner blivit 4 miljoner afroamerikaner. 1861 skrev Karl Marx i en tidning, utgiven i Wien: "... stater som Maryland och Virginia, som tidigare använde slavar för att producera exportvaror, förvandlades till stater som födde upp slavar för export till den djupa Södern."

9804_01.jpg

1800-talets moderna amerikanska slavindustri förvandlade slavar till finansiella produkter: till varor, kontanter, kapital och i slutändan till aktier. Plantageägarna levde ofta på kredit och slavarna utgjorde säkerhet för lånen. Om skörden av bomull, socker, ris eller tobak slog fel, kunde kreditgivarna lägga beslag på slavarna vilka såldes på den öppna marknaden. Kapitalet blev aktier som såldes till investerare i New York och London.

Det var en del av bakgrunden till hatet mot mexikaner. Att röva bort kvinnliga slavar uppfattades som ett hot mot den amerikanska slavekonomin.

Referenser

Källa: Ned and Constance Sublette: The American Slave Coast - a History of the Slave Breeding Industry, 2016. Chicago Review Press. Lawrence Hill Books.

Innehållet

3/16 Slaveriets republik