I mitten av 1800-talet kunde man i en amerikansk tidning läsa följande notis: "Folket i Matagorda distriktet (Texas) har haft ett möte och beordrat alla mexikaner att lämna landet [...] Dessa har ingen fast bostad och hänger runt plantagerna och rövar bort de finaste negerflickorna för att ha till hustrur [...] De stjäl ofta hästar och alltså även flickor. De har för avsikt att föra dem till Mexiko."

Hetsen mot mexikaner som Donald Trump bedriver i sin presidentkampanj är således av gammalt märke.

USA hade förklarat krig mot Mexiko 1846. Avsikten var att lägga beslag på Texas, Kalifornien och de stater som i dag är Arizona, Utah, Colorado och Nevada; områden som utgjorde mer än en tredjedel av Mexikos territorium. Erövrarna lärde sig bland annat av mexikaner att sköta om hästar och boskap. De blev kända som "cowboys" och såg sig själva som "vita" till skillnad från mexikaner som ansågs tillhöra en underlägsen "ras". Texas var en frontstat och underskottet på kvinnor var stort. En del mexikanska män började helt enkelt att röva bort afroamerikanska kvinnliga slavar. Varför väckte detta sådant hat?

Thomas Jefferson, huvudförfattare till den amerikanska självständighetsförklaringen och USAs tredje president, var själv ägare till över 600 afroamerikaner. Han såg, liksom alla slavägare, varje nyfödd slav som en "förräntning av sitt kapital". En kvinnlig slav blev ett slags kapitaliserad livmoder. Hennes uppgift var inte bara att arbeta under de flesta av dygnets timmar utan också att föda så många barn som möjligt, för då växte slavägarens kapital. De kvinnliga slavarna spelade alltså en viktig roll i "uppfödningen" av nya slavar. Varje ny slav ökade plantagens värde, och slavuppfödning blev i det närmaste en industri. 1860 hade några hundratusen afrikaner blivit 4 miljoner afroamerikaner. 1861 skrev Karl Marx i en tidning, utgiven i Wien: "... stater som Maryland och Virginia, som tidigare använde slavar för att producera exportvaror, förvandlades till stater som födde upp slavar för export till den djupa Södern."

9804_01.jpgBomullsodlare och hans plockare, West Point, Mississippi. Barn, gravida kvinnor, gamlingar - nästan alla arbetade ute på fälten.

1800-talets moderna amerikanska slavindustri förvandlade slavar till finansiella produkter: till varor, kontanter, kapital och i slutändan till aktier. Plantageägarna levde ofta på kredit och slavarna utgjorde säkerhet för lånen. Om skörden av bomull, socker, ris eller tobak slog fel, kunde kreditgivarna lägga beslag på slavarna vilka såldes på den öppna marknaden. Kapitalet blev aktier som såldes till investerare i New York och London.

Det var en del av bakgrunden till hatet mot mexikaner. Att röva bort kvinnliga slavar uppfattades som ett hot mot den amerikanska slavekonomin.

Referenser

Källa: Ned and Constance Sublette: The American Slave Coast - a History of the Slave Breeding Industry, 2016. Chicago Review Press. Lawrence Hill Books.

Nytt på Clartébloggen

Om s k vänsterjudehatet i Smålandsposten

Hans Isaksson - 17 december 2017

Adolf Hitler ansåg att "I boljesvismen ser vi Judarnas försök att i det tjugonde århundradet ta över världsherraväldet". Moskvakommunismen dirigerades i det fördolda av den judiska storfinansen på Wall Street tyckte samme författare .Det var som bekant inte mycket sant i denna analys. Men i rätt...

Läs mer...

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Språk och frihet

Johan Althoff - 17 juli 2017

Publiceras som pdf av layoutmässiga skäl:

Läs mer...

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Den geostrategiske marskalken

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Hösten 1917 blev Finland självständigt för att snabbt kastas in i inbördeskrig. Den vita sidan...

Läs mer...