Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen. Trots medborgarrättsrörelsens framgångar, trots framväxten av en svart medelklass, trots valet av en afroamerikan till president, visar alla fakta att USA förblir ett samhälle som splittras av rasism. Var tredje dag dödas en afroamerikan av polisen. 38 procent av dem som sitter i fängelse är afroamerikaner, trots att deras andel av befolkningen bara är 12 procent. Andelen arbetslösa svarta är mer än dubbelt så hög som andelen vita. År 2012 var medellönen för vita 57 009 dollar per år och 33 321 dollar för svarta. Samma mönster går igen i skolresultaten: asiater och vita i toppen, spansktalande långt efter och svarta i botten.

Amerikanska historiker har gjort vad man kunnat för att försköna historien. Slavekonomin har framställts som en bisak - en stillastående feodal enklav, som av en olycklig slump råkade utvecklas i södra USA under 1800-talets första hälft. Och som redan från början hamnade i motsättning både till kapitalismen och till den amerikanska demokratiska ideologin. Rasismen beskrivs som en envis ideologisk kvarleva som inte har några rötter i den amerikanska kapitalismens verklighet. Det är därför liberala kritiker nu är så förvånade inför poliskjutningarna av svarta och så undertryckt irriterade över organisationer som Black Lives Matter.

9802_01.jpg

Men Gunnar Myrdal och andra liberaler, som betraktar rasismen som en oamerikansk rest från det förgångna, har fel. Slavekonomin i Förenta Staternas sydstater var den europeiska industrialismens och den amerikanska kapitalismens bultande hjärta under deras avgörande första halvsekel. Billig bomull var 1800-talets motsvarighet till det följande århundradets billiga olja. Och det var landstölden och slavarbetet i USA som gjorde den möjlig.

Rasismen trycktes tillbaka i nordstaterna under inbördeskriget och åren närmast efter. Men den återkom med förnyad styrka mot slutet av seklet och har sedan dess präglat det amerikanska samhället. Den amerikanska borgarklassen fann att rasismen kunde användas. Den kunde med dess hjälp splittra arbetarklassen och andra som missgynnats av de snabbt växande klasskillnaderna i den amerikanska industrikapitalismen. Och den kunde legitimera skillnaderna och behålla sitt grepp över småborgerskap och mellangrupper.

Var gång högerpolitiker har blåst till strid för att öka klyftorna i det amerikanska samhället har man valt att inte tala om ekonomi. Man har talat om ras och rasifierad brottslighet. Rasismen frodas fortfarande i Amerika, eftersom borgarklassen har nytta av den.

Nytt på Clartébloggen

Bernadette Devlin porträtterad på väggmålning, Derry. Foto: Kenneth Allen

Priset för min själ

Kerstin Stigsson - 16 februari 2018

För några år sedan hittade jag en bok på ett antikvariat. Den var skriven av en författare som jag redan tidigare beundrade. Så jag köpte boken. Boken som heter Priset för min själ är skriven av en fantastisk och karismatisk kvinna som har spelat en stor roll för mig. Och för andra kvinnor. I dag...

Läs mer...

Imperialismen, Lenin och prognoserna som slog fel. Slutreplik.

Benny Andersson - 13 februari 2018

Denna artikel utgör slutreplik i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Trots att jag anfört ett flertal textavsnitt där Lenin skriver att en socialistisk...

Läs mer...

Migration, klasskamp och välfärd. Ett lästips valåret 2018

Olle Josephson - 8 februari 2018

Här ett litet lästips inför valrörelsen: Läs gärna om Anders Nilssons och Örjan Nyströms bok från 2016, Flyktingkrisen och den svenska modellen (Celanders förlag)! Allt talar nämligen för att migrationspolitiken blir en stor fråga i årets valrörelse. Den dyker upp i välfärdsfrågorna: antingen som...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Sanandajis räknesätt är föraktet för underklassen

Sandro Scocco - 26 december 2017

Massarbetslöshet, masskravaller, massvandalism, massövergrepp och massantändning av bilar. Så...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 26 december 2017

Privata fångar

Läs mer...

Bildtext

Korea

Mathias Cederholm - 26 december 2017

Nordkoreas kärnvapenprogram är oroande men begripligt. Men ännu mer oroväckande är USA:s utspel...

Läs mer...