USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen. Trots medborgarrättsrörelsens framgångar, trots framväxten av en svart medelklass, trots valet av en afroamerikan till president, visar alla fakta att USA förblir ett samhälle som splittras av rasism. Var tredje dag dödas en afroamerikan av polisen. 38 procent av dem som sitter i fängelse är afroamerikaner, trots att deras andel av befolkningen bara är 12 procent. Andelen arbetslösa svarta är mer än dubbelt så hög som andelen vita. År 2012 var medellönen för vita 57 009 dollar per år och 33 321 dollar för svarta. Samma mönster går igen i skolresultaten: asiater och vita i toppen, spansktalande långt efter och svarta i botten.

Amerikanska historiker har gjort vad man kunnat för att försköna historien. Slavekonomin har framställts som en bisak - en stillastående feodal enklav, som av en olycklig slump råkade utvecklas i södra USA under 1800-talets första hälft. Och som redan från början hamnade i motsättning både till kapitalismen och till den amerikanska demokratiska ideologin. Rasismen beskrivs som en envis ideologisk kvarleva som inte har några rötter i den amerikanska kapitalismens verklighet. Det är därför liberala kritiker nu är så förvånade inför poliskjutningarna av svarta och så undertryckt irriterade över organisationer som Black Lives Matter.

9802_01.jpg

Men Gunnar Myrdal och andra liberaler, som betraktar rasismen som en oamerikansk rest från det förgångna, har fel. Slavekonomin i Förenta Staternas sydstater var den europeiska industrialismens och den amerikanska kapitalismens bultande hjärta under deras avgörande första halvsekel. Billig bomull var 1800-talets motsvarighet till det följande århundradets billiga olja. Och det var landstölden och slavarbetet i USA som gjorde den möjlig.

Rasismen trycktes tillbaka i nordstaterna under inbördeskriget och åren närmast efter. Men den återkom med förnyad styrka mot slutet av seklet och har sedan dess präglat det amerikanska samhället. Den amerikanska borgarklassen fann att rasismen kunde användas. Den kunde med dess hjälp splittra arbetarklassen och andra som missgynnats av de snabbt växande klasskillnaderna i den amerikanska industrikapitalismen. Och den kunde legitimera skillnaderna och behålla sitt grepp över småborgerskap och mellangrupper.

Var gång högerpolitiker har blåst till strid för att öka klyftorna i det amerikanska samhället har man valt att inte tala om ekonomi. Man har talat om ras och rasifierad brottslighet. Rasismen frodas fortfarande i Amerika, eftersom borgarklassen har nytta av den.

Nytt på Clartébloggen

Lenin talar på Röda torget

Imperialismen och kapitalismens motsättningar - Benny Andersson har fel

Peter Sundborg - 22 november 2017

Med stort intresse läste jag Benny Anderssons utmärkta artikel Sovjeterna vann och förlorade makteni Clarté nr 3/2017. När jag kom till slutet av artikeln blev jag dock betänksam. Har Benny Andersson verkligen rätt i det han skriver här? Nej, det är ytterst tveksamt. Jag har några synpunkter på det han...

Läs mer...

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Unga märker orden

Henning Årman - 17 juli 2017

I Sydafrika demonstrerar studenterna för bättre studiemedel, mindre engelska och antikoloniala...

Läs mer...

Bildtext

Robotar och alienation

Johan Alfonsson - 17 juli 2017

Skyll inte på tekniken - det är kapitalismen som spökar. På World Economic Forums årliga möte i...

Läs mer...

Bildtext

Formulär-språket håller oss fångna

Anna-Malin Karlsson - 17 juli 2017

Det skrivs mer än någonsin tidigare på våra arbetsplatser i form av blanketter, formulär och...

Läs mer...