| Hängt och ohängt 2010-1 |
|
|
| 2010-07-23 | |
Dra hem soldaterna!Daniel Cederqvist Två unga svenska män, soldater deltagande i ockupationen av Afghanistan, har avlidit. De kommer sannolikt att följas av flera. Afghanerna kämpar för sitt land, en ockupation föder ofelbart motstånd. Motståndet är legitimt och tjänar ytterst alla folks frihet. Kanske kommer dödsfallen att leda till en växande antikrigsopinion i vårt land. Men än så länge är det ett avlägset krig, som man i allmänhet har ett ljummet intresse för.
SifferfiffelMikael Nyberg Inkomsterna i Sverige är alltför jämnt utportionerade. Därför är fördelningen av förmögenheterna så ojämn. Det var budskapet från Skattebetalarnas förening på DN Debatt den 8 februari. Slutsats: öka inkomstskillnaderna, "särskilt efter skatt", så blir det mer jämlikt. Att ingen tänkt på det förut! Föreningens VD Robert Gidehag och de två ekonomerna Helena Olsson och Nils Bohlin framhöll USA som ett föredöme. Där finns ett starkt samband mellan arbetsinkomster över ett antal år och nettoförmögenhet. Där lönar sig strävsamt arbete. I Sverige finns inget motsvarande samband. Jämlikhetsiver och skattetryck hindrar duktigt folk att komma sig upp.
I USA är skattereglerna andra. Det betyder bland annat att bonusar och gratifikationer som direktörerna för banker, investmentföretag och försäkringsbolag tilldelat sig själva för sitt strävsamma arbete med att svindla bort andras pengar dyker upp som inkomst av tjänst i statistiken. Resultat: ett till synes starkare samband mellan arbetsinkomster och förmögenheter. Såväl i Sverige som i USA och många andra länder har fördelningen av inkomsterna de senaste årtiondena blivit alltmer ojämn, de översta bland de översta har tillskansat sig ett övermått av det samlade produktionsvärdet. Progressiviteten i skattesystemen har samtidigt skruvats ner. Några utjämnande effekter på fördelningen av förmögenheterna har inte kunnat skönjas. Hjärna och jämlikhetBjörn Nilsson Människohjärnan gillar jämlikhet. Det anser sig forskarlag från California Institute of Technology (Caltech) och Trinity College i Dublin ha funnit bevis på. Belöningscentrum i hjärna reagerar starkare när det erfar att en fattiglapp har fått mycket pengar än när pengarna går till en redan rik person. Det gäller också rika människors hjärnor, vilket visas av fotografier av hjärnans aktiviteter. Oviljan mot ojämlikhet är alltså inte bara en social konvention, menar psykologerna och neurofysiologerna bakom experimentet, John O'Doherty och Thomas N. Mitchell. Den finns inbyggd i våra hjärnor. Hårddata slår hårdare än gissningar. Konkurrerande forskare kommer säkert i god vetenskaplig ordning att granska resultaten, men de ligger i linje med vad många redan tror sig ha listat ut under flera hundra år. Inbyggd altruism i människan finns såväl hos filosofer som Adam Smith på 1700-talet som apforskare som Frans de Waal, aktiv i dag. Och nu finns den på bild, man kan börja se hur hjärnan reagerar på jämlikhet/ojämlikhet, rättvisa/orättvisa! Detta är sagolikt! Den tekniskt-vetenskapliga revolutionen mal fram ständigt nya resultat som den politiska vänstern borde ta till sig med en rasande fart och sprida ut, och göra till underlag för sin politik. BlairHans Isaksson I januari vittnade Tony Blair, bakom dubbla poliskedjor, inför Chilcotkommisionen, som granskade Storbritanniens regering före och under Irakinvasionen 2003. Ljög Blair om motiven för landets deltagande i Irakkriget? Var han medveten om att den "avgörande dokumentation", som skulle visa att Iraks regim var ett hot mot världsfreden och landets säkerhet, av hans högst närstående pressekreterare Alastair Campbell hade genomgått en mycket kreativ redigering? Det var svårt att få svar på frågorna, eftersom de vitala dokumenten inte fick åberopas. Den mest relevanta frågan, om invasionen innebar aggressionkrig hade Chilcotkommisionen instruerats att inte behandla.
Blair klarade förhöret med glans. Ingen trodde honom, men det var ju inte det saken gällde. Så säker i korken kände han sig att han hävdade att han skulle ha deltagit i invasionen av Irak, även om han känt till att de fakta han stött sig på varit fabricerade. Samtidigt slog han ett slag för ett nytt krig, nu mot Iran, eftersom dess nukleära program gjorde denna regim "farligare än vad Irak var 2003". Eftersom aggressionskrig är förbjudet skulle ett fällande utslag i en domstol innebära att England nyss skulle ha regerats av en krigsförbrytare. Just därför, inte eftersom bevis skulle saknas, är det otänkbart att han kommer att fällas i en västlig domstol denna sida om en revolution. England ligger ju inte på Balkan eller i Sydostasien! Småborgerlig frammarschOlle Josephson Regeringen stärker universitetens och högskolornas självständighet. Har nya forskningsministern Tobias Krantz läst på om akademisk frihet och insett det demokratiska värdet av fri, kritisk undervisning och forskning? Långt därifrån. Det är inte forskarnas, lärarnas och studenternas fria ställning som värnas i regeringspropositionen. Det är högskolestyrelsernas och rektorernas frihet att göra som de vill med sina anslag och anställda. Det ska bli lättare att anställa forskare och lärare utan den offentliga meritgranskning som är praxis i dag, också lättare att göra sig av med dem Det ska bli lättare att sluta avtal med företag och stiftelser om kommersiella satsningar. Kort sagt, universiteten omvandlas till statliga utbildnings- och utvecklingsföretag. Sverige har troligen aldrig haft en ideologiskt sett så genuint småborgerlig regering som i dag. Politik handlar om hur man ska tjäna pengar. Nu tar krämarna över universiteten. OrganisationIngemar Ericsson För några nummer sedan handlade Clarté bl. a. om klasstrider. Intressanta artiklar och rapporter från Frances Tuuloskorpi, Jenny Wrangborg och Erik Helgesson. Daniel Cederqvist följde upp och i ledaren sammanfattar han: "...Sörj inte, organisera!" Bra! Dock återstår en avgörande frågeställning: hur då? Att jobba fackligt oppositionellt är gott, och på vissa håll som i t. ex. Göteborgs hamn är det än bättre när man har fackklubb med sig för en stridbar linje. Men räcker en facklig organisering? När skolor och social service besparas, när postkontor och butiker läggs ned i glesbygd, när allmännyttan säljs ut, bildas ibland tillfälliga aktionsgrupper som försöker få stopp på utarmningen. Räcker det?
Clarté har funnits som oberoende organisation i över 20 år. Ger ut en högkvalitativ tidskrift med skolande material. Nu berörs organisationsfrågan. Hur skall denna organisering se ut? Rødt bildades i Norge våren 2008. En sammanslagning mellan flera revolutionära grupper, bl. a. maoister och trotskister, där AKP och RV var bland de större. Ett odogmatiskt, brett revolutionärt parti att möta 2000-talet. I Danmark finns sedan flera år tillbaka Enhedslisten. Sverige? Vi är i dag många progressiva, revolutionära, oppositionella - titlarna varierar - som går omkring och bidar vår tid. De allra flesta är partilösa, några få tillhör kvarvarande smågrupper. Gemensamt är att diskussionsforum saknas, för enskilda och mellan grupper. Clarté är oberoende och tar inte ställning partipolitiskt. De olika skribenterna ansvarar för sina egna åsikter. Men detta är inte detsamma som att frågorna inte kan diskuteras. När dörren nu har öppnats för maning till organisation, står genast en ny dörr att finna där innanför. Är Clarté villig att öppna den? MytbildningZoltan Tiroler Den 18 mars lyssnade jag som vanligt på P1:s nyheter. I sändning efter sändning rapporterades om "Damer i vitts" demonstrationer mot Kubas regering. Det framgick av Sveriges Radios korrespondent Lars Palmgren (i Chile, tusentals kilometer från Havanna) att de tjugo damerna skyddades av kvinnliga poliser från ilskan hos mångdubbelt fler regeringsanhängare. Poliserna bildade en mur runt "Damerna". Efter att ha ropat slagord bussades de bort. Som när nazister demonstrerar i Sverige och polis skyddar dem från förbannade medborgare. Så intressant! Hur ofta uppmärksammar medierna tjugo demonstranter? För några veckor sedan upptäcktes en massgrav i Colombia med ca 2 000 misshandlade och mördade. Offren är bönder. Utövarna är paramilitären i samarbete med Colombias armé. Om detta har jag inte hört ett ord i P1. Ungefär samtidigt som Palmgren rapporterar om Kuba, släpper Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, CIDH, en rapport om utvecklingen i Honduras: "CIDH beklagar och fördömer mordet på tre aktivister i motståndet mot kuppen under den senaste månaden [...] Kommittén observerar med bestörtning att man mördar, kidnappar, trakasserar och hotar barn till ledare i motståndsfronten som en strategi för att tysta dessa. 17-åriga Dara Guidel återfanns 17 februari, hängd. Hon var dotter till Enrique Guidel som leder ett radioprogram, kritiskt mot kuppen..." Att Sveriges Radio ens skulle andas om att George W Bush räknat upp "Damer i vitt" bland de grupper som åtnjuter USA:s mångmiljonstöd är förstås otänkbart. Eller att Damernas ledare Laura Pollan medgivit att de tagit emot pengar från terroristen Santiago Ãlvarez, som skryter öppet med sin inblandning i bombattentat mot turistanläggningar på Kuba i slutet av 90-talet. Highgate - Karl Marx grav i London.Gunnar Olofsson Femton minuter med tunnelbana, Northern line, från centrala London, ligger stationen Highgate. Man väljer utgång 3 och går åt vänster utefter den lätt vindlande Southwood Lane förbi några bokhandlar och second handbutiker, sneddar åt höger genom den lilla Waterlow Park och når kyrkogården. Detta är den östra delen. På västra sidan krävs förbokad guidad tur men här på östra kyrkogården nöjer man sig med en högst valfri tur på eftermiddagen den första lördagen varje månad. Däremellan kan besökaren erlägga 3 pund (juni 2009) i entréavgift, plus eventuellt ett extra pund för karta, och sedan är det fritt fram för egna strövtåg.
Och så, i en kurva åt vänster en bit nedanför huvudingången, just där ljuset strilar in genom det ljusa lövverket, kyrkogårdens obestridliga kronjuvel: den massiva sockeln över den store filosofen och ekonomen Karl Marx, krönt av ett kraftfullt huvud i svart marmor föreställande Mästaren själv. Här vilar han med sin 4 år äldre hustru, sin dotter och några andra ur nedstigande släktled, omgiven av begravda kommunister ur olika generationer, och ännu i döden sysselsatt med samtal om den oändliga uppgiften att befria mänskligheten från kapitalets bojor och kompromisslöst upprätta människovärdet. Det är mycket nu - MötesfondenClarté Svenska soldater skickas ut i nya kolonialkrig, medborgare görs rättslösa i terrorjakten och på arbetsplatserna jäktar vi oss genom dagarna medan staten förser bankirerna med nya kapital att sprätta bort. Då är det dags att prata politik. Clarté har skapat en fond för ekonomiska bidrag till politiska möten runt om i landet. Den bygger på att många enskilda kontinuerligt bidrar med små eller stora belopp. Om du vill bidra: Noter
Om du vill ha bidrag: Enskilda och organisationer kan ansöka om bidrag till föredrag, politiska möten, offentliga debatter och liknande. Skicka ett mejl till <fondenclarte.nu>. En kommitté utsedd av Clarté granskar varje ansökan utifrån de mål som anges i förbundets program.
2010-1
O. Josephson, B. Andersson: Ledare - Ställ rätt fråga! |
