På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.

Webbarkivet

Tidningen Clartés digitala arkiv. Här kan du läsa mer än 20 års utgivning och cirka 2000 angelägna artiklar om vår tids sociala idéer, samhällsinstitutioner och grundvalar.

Språkstrider är förtäckta klasstrider - och inte alltid så förtäckta. Det framgår av de fem artiklar om språk och språkpolitik i detta nummers temadel.  Tre slags stridsfrågor träder fram:

  • Vad är rätta ordet? En eller man, arbetsköpare eller arbetsgivare,  rom eller zigenare, vinst eller profit, kund, patient eller brukare?  
  • Vem har makten över vad som får sägas och skrivas?
  • Vilka språk ska användas var och när?

Språkstrider är förtäckta klasstrider - och inte alltid så förtäckta. Det framgår av de fem artiklar om språk och språkpolitik i detta nummers temadel. Kommande språkpolitiska strider är oundvikliga. Det är klokt att rusta sig; läs clartéartiklarna om språk!

Ett axplock runt temat Kvinnor och klass:

Den marxistiska traditionen i kvinnofrågan är lång. Fullständig jämställdhet i hemarbete och arbetsliv, kvinnans deltagande i produktionen och samhällslivet - det är återkommande ståndpunkter ända sedan 1870-talet.Den marxistiska traditionen i kvinnofrågan är lång. Fullständig jämställdhet i hemarbete och arbetsliv, kvinnans deltagande i produktionen och samhällslivet - det är återkommande ståndpunkter ända sedan 1870-talet.

Under 1960- och 70-talen växte andelen kvinnor bland lönearbetarna. De tillkämpade sig en starkare ekonomisk och social ställning. Politiker och företagsledare kallar sig idag feminister. Men i praktiken trycks arbetarkvinnorna tillbaka.

Som kollektiv är kvinnor starka på arbetsmarknaden men svaga på arbetsplatsen. Från den positionen har de utvecklat särskilda stridsmetoder. I dag leder de klasskampen i Sverige.

Arbetarrörelsen har varit dålig på att se kvinnan, medan feminister har varit dåliga på att se den kvinnliga arbetaren. Det är dags för en feminism som fokuserar på arbetsvillkor, bostäder och välfärd.

Arbetarklassen och arbetarrörelsen

Ett tema om USA: Slavekonomi och rasism

USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen.

Temanummer om maskinerna och det levande arbetet...

Marknadslösningar i stora samhällsfrågor leder bort från välfärd och rättvisa. Bostadskrisen är ett övertydligt exempel. En halv miljon nya bostäder saknas för de närmaste fem åren. Organiserad brottslighet säljer hyreskontrakt svart för tiotusentals kronor. Pyramidspelet med bostadsrätter och villapriser accelererar mot sammanbrott.
Vad göra? Förslagen haglar från alla håll och klassintressen. Den linje som segrar i dag kommer att sätta spår i årtionden. Det är av nöden att lägga fast ramarna för en långsiktig bostadspolitik som styr mot ett annat samhälle.
Karin Hedbrant överblickar det folkliga motstånd mot bostadspolitiken som tar form - eller inte tar form - i miljonprogrammets renoveringsområden. Peter Sundborg frilägger det marknadsfixerade stadsplaneringstänkande som dominerar svenska kommuner. Och med 1900-talshistorien som lärostycke skiljer Erik Berg ut avgörande punkter i en långsiktig, framåtpekande bostadspolitik.

Centrum-periferi

Eurokris och flyktingar, krig och terrordåd - kanske finns det ett underliggande samband. Clarté undersöker en grundläggande mekanism i den kapitalistiska ekonomin: tendensen till en delning mellan förväxta metropoler och utarmade utkanter. Vi kikar på Europa och dess närmaste grannskap men också på ett Mexico fångat i ett handelsavtal med USA.

Kapitalismens delning i centrum och periferi framkallar stora folkförflyttningar. Kapitalägarna välkomnar den utländska arbetskraften – men inte människorna som följer med. Migranterna ska vara här på undantag, exploaterbara i flexibla former. Det är idealet.

Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien - var finns inte Nato? Och Sverige ska med; kampanjen är intensiv. Nato ger sig in i krig i många delar av världen, i strid med folkrätt och internationella konventioner. Vad innebär ett Natoanslutet Sverige? Spänningen stiger i närområdet, som det heter. Risken ökar betydligt att fler unga svenskar kommer hem i kista eller plastsäck. Vi ger aktivt stöd till USA:s strategiska strävanden.
I detta nummer av Clarté beskriver vi det skärpta världsläge där den svenska neutralitetspolitiken håller på att spelas bort.
Mathias Cederholm överblickar spelet mellan USA och regionala stormakter som Ryssland och Kina, Richard Sakwa tillbakavisar vanliga myter om konflikten i Ukraina och Hans Isaksson kommenterar en typisk kommentar till den senaste händelseutvecklingen i Syrien.
För antimperialister och fredsvänner gäller det nu att förhindra en svensk Natoanslutning.

I snart 25 år har vi levt med Maastricht, i snart tio med Lissabon. Resultat: permanent arbetslöshet, växande ojämlikhet, raserade välfärdssystem, söndertrasade fackföreningsrörelser, rasism och högerextremism. Men också ett växande motstånd. Temat i detta clarténummer handlar om ett EU som gått in i väggen.
Stefan de Vylder hoppas att Grekland stjälper euron, Hugo Torstensson visar att det antifackliga är en avsikt med valutaunionen, Daniel Cederqvist visar att spanska Podemos har idelogiska rötter i Latinamerika, och. Björn Erik Rosin beskriver ett delat Frankrike.
Artiklarna ger en bild av en prokapitalistisk, folkfientlig union som kan stå inför sitt sammanbrott.

EKONOMISKA och sociala klyftor växer. Det är resultatet av kapitalismens klasslogik: den exploatering av merarbete som leder till att samhället delas upp i två grupper med olika ekonomiska villkor och intressen. Kampen för socialism är kampen mot denna logik.
Ändå har den socialistiska vänstern under de senaste decennierna ägnat allt mindre intresse åt fenomenet klass. I stället har den riktat fokus mot frågor om identitet och erkännande. Och samtidigt sprids myten att vi alla blir medelklass.
Med detta nummer inleder Clarté ett projekt om klasser och klasskonflikter i Sverige. Det kommer att löpa över flera nummer och syftar till att revitalisera klassdiskussionen inom vänstern.

I övrigt bl.a. Walden Bello om "När vänstern flyr förorten tar andra över" och Dan Jerrestam om immateriella rättigheter i artikeln "Befria det skapande arbetet!"

Frihandel. Så kallas det planerade avtal mellan USA och EU som ska undanröja kvarvarande hinder för de världsomspännande storföretagens expansion. Med TTIP väntar fler utförsäljningar av offentliga tjänster och starkare skydd för bolagens vinster.

Numrets tema är TTIP, men kompletteras med artiklar som "Nätverk för en självutnämnd elit" av Dino Knudsen och "Fascism på svenska" av Britta Ring.

Två förkortningar att hålla reda på: TTIP står för det handelsavtal EU och USA förhandlar om i tysthet. ISDS, som ska ingå i avtalet, ger utländska investerare rätt att stämma stater som äventyrar deras vinster. Kapitalets diktatur formaliserad i transatlantisk skala.Hög tid att organisera motstånd!

Den nya tekniken ledde oss inte ut ur kapitalismens hierarkier. Den fastnade i dem. Med molntjänster, digerdata och crowdsourcing stärker de stora IT-företagen sitt grepp över cyberrymden. Arbetet utarmas, våra liv förflackas och allt vi företar oss i nätverket blir exploaterbar råvara i bolagens serverhallar. Ett tag till.

Anders Ramsay hävdar att Zachariah har i sin kritik av Marx "Kapitalet" i det förra numret missförstått det mesta.
John Bellamy Fosters nyutgivna bok "The Theory of Monopoly Capitalism" analyseras.

Många skriver om 1914 i år. Men få skriver som det var: en medveten och välplanerad masslakt för imperialistiska vinningar och för att vända arbetarklassen bort från socialismen, in i nationalism och chauvinism.
Man ska vara försiktig med historiska paralleller. Men i princip samma ekonomiska system råder i dag som 1914, nya konflikter om intressesfärer i Europa blossar upp, och den svenska regeringen är minst lika lockad av krigsäventyr som statsledningen för 100 år sedan. Det finns mycket att lära av 1914.

Det är de rikas paradis - För ingen hör en fattigs bön...

Kapitalismen skärskådas om New Public Management, hanteringenen av det allmäna, profitens pris och om låtsasmedelklassen. Vidare om Ukraina och vårt eget försvar. En analys av Europas härskarklass när den härskar ges i ett utdrag ur Dumenil och Levys senaste bok.

Sex teser om mänskligheten. Om miljön, kapitalet och socialismen.

En ny genomgång av Das Kapital av bl.a. Shabane Barot, Erik Bohman, Mathias Wåg, Martin Andersson och Henrik Skrak som berättar om "Mitt kapitel ur Kapitalet".

Jonas Enander berätter om den tredje nyöversättningen av Kapitalet.

Rickard Smith tar upp behovet av ekosocialismen.

Periferi under press
Järnridån föll och den liberala kapitalismen skulle visa sina företräden. Utländska storföretag köpte upp industrier och försäljningskanaler, och banker från Sverige och andra västeuropeiska länder tog över finanserna. Efter några år av svindlande affärer kollapsade ekonomierna i land efter land. Svåra nedgångar - på sina håll djup depression - har följts av massutvandring från många länder i regionen.
Bortom de akuta följderna av den globala finanskrisen skymtar en längre strukturell förskjutning: Östeuropa pressas liksom andra regioner i EU:s periferi ner i en position som leverantör av underbetald arbetskraft till exportenklaver och förslummade delar av Västeuropas arbetsmarknad.

I dag är arbetarklassen politiskt tillbakapressad sedan minst trettio år. Arbetarlitteraturen tycks däremot frodas: Alakoski, Wrangborg, Johan Jönsson, Hamberg, Aino Trosell, Tony Samuelsson; listan kan göras lång, och många säljer i stora upplagor. Har den nya arbetarlitteraturen kraft nog att sätta klassens frågor i politikens centrum? Är det möjligt när den inte har en stark rörelse att luta sig mot? Vilka erfarenheter kan den spegla, och vilka frågor kan den resa?
Kring de frågorna kretsar fyra artiklar om arbetarlitteratur i detta nummer.

I övrigt så medverkar Lenin och J. Myrdal om religionen. Det finns en artikel som analyserar skeendet i Syrien och en om Zarembas misstag...

Ett axplock ur 1/2013:

Europas S-märkta politiker håller fast vid samförståndet trots att kapitalet sagt upp klassamarbetet och EU angriper folkens fackliga och demokratiska rättigheter. Mycket talar för att socialdemokratins historiska epok är över, skriver Asbjörn Wahl, ledare för det breda norska nätverket For velferdsstaten. Hur går vi vidare? Det är frågan.

Nordamerika, Europa och Japan dominerar världsekonomin. Men de sitter fast i en fälla mellan stagnation och finansialisering. Den krisen är utan slut och olöslig inom det kapitalistiska systemet.  Åke Kilander har läst en exemplarisk marxistisk analys.

USA:s imperialism är på nedgång. Tydligast ser vi det kanske i Latin- och Centralamerika. En viktig förklaring är det folkliga motståndet. Vi publicerar här en litterär text om inbördeskriget i El Salvador på 1980-talet. Den ingår i den ännu opublicerade boken Suenos Compartidos av Daniel Bruno, sedan länge bosatt i Sverige.
Benny Andersson har intervjuat honom.

Kärt begrepp har många användningar - "den marxistiska traditionen" inte minst. Hur ska vi förhålla oss till den? Jan Myrdal diskuterar arvet från Marx i ett eftermäle till den indisk-kanadensiske samhällsvetaren Hari Sharma.

Segrade Sovjet i andra världskriget trots eller tack vare Stalin? Sedan arkiven öppnats och historikerna plöjt i ett par årtionden börjar ett svar skönjas. Ekonomhistorikern Lennart Samuelson som specialiserat sig på Rysslands 1900-tal diskuterar nyare forskning om Stalin, hans närmaste män och andra världskriget.

I detta nummer av Clarté granskar vi den motsägelsefulla afrikanska verkligheten med några stickprov, framför allt i det subsahariska Afrika, en kontinent långt större och mer variationsrik än Europa. Vi kan därför bara göra några snabba översikter och nedslag, och ställa frågor vi tror är centrala. Afrikas framtid är oviss, men vi hoppas att artiklarna i detta nummer ska hjälpa läsarna att bättre förstå den.

Medverkar gör bl.a.

  • Hans Öhrn, "Ur Sirtes ruiner - söndring och kamp om råvarorna",
  • Malena Rydberg, "Kongo från gummi till coltan"
  • William Gumede, "En solkad regnbåge"
  • Daniel Hedlund, "Angola"
  • Håkan Danielsson, "Om Gambia bortom turismen"
  • Gunnar Kraft med två artiklar; "The Scramble for Africa - redux" och "Det ljusnar för Afrika"

Den europeiska krisen blir djup och långvarig, och den har djupa orsaker. I detta clarténumret diskuterar vi en kris som också är kapitalismens:

Alan Cafruny och Magnus Ryner: Den ekonomiska utvecklingen i finanskapitalismens EU är ojämn. Det leder till maktkamp mellan olika stater. Tyskland påbjuder stålbad.

CEO: European Roundtable of Industrialists driver fram ett samhälle i marknadens tjänst.

Jan-Erik Gustafsson: Regeringen planerar att ansluta Sverige till den europeiska finanspakten. Landets finanspolitik läggs i händerna på EU.

Benny Andersson: Finanskapitalet tar över. Det sker i USAs och Europas mer och mer sammanlänkade ekonomier. Vi granskar ekonomerna Duménil och Levys analys av grunddragen i västkapitalismens omdaning.

Ett temanummer om den internationella kapitalismen. Huvudartikel är Arundathi Roys artikel "Kapitalismen - en spökhistoria".

Vägskälet: Privat natur eller planerad omställning?

Kan dagens stora miljöproblem med växthuseffekt, överexploatering av naturresurser och utarmad biologisk mångfald lösas inom det kapitalistiska systemets ramar? Ingen kan sia säkert om framtiden, men det verkar inte så.

Vi publicerar här en översättning av ett kapitel ur en nyutkommen bok av Ian Angus och Simon Butler som granskar den ofta klasslösa kritik av konsumismen som florerar i delar av miljödebatten.En omfattande politisk kamp kommer att krävas för att få igenom även ett minimum av de nödvändiga förändringarna. Några exempel på vad som behöver göras ges i Lars Henrikssons artikel om den nödvändiga omställningen av bilindustrin och i Jan Wiklunds inlägg om planeringen av våra städer. Myten om att naturresurser bäst förvaltas genom privat ägande för att undvika en "allmänningarnas tragedi" skärskådas av Daniel Hedlund.

I sin bok, "En gång ska jorden bliva vår - strategi för en ny värld", tar Pål Steigan upp de förändringar som krävs och vi har bett honom utveckla sina synpunkter i en intervju.

Varje vecka har sina krisbesked. Senast meddelades att förhandlingarna om Greklands skuldavskrivning brutit samman och att Frankrikes kreditbetyg sänkts. Fler besked kommer att följa, liksom fler rapporter om växande folkliga proteströrelser. Krisen är ingen vanlig konjunktursvacka. Står vi nu inför valet mellan ett samhälle där kreditvärderingsinstitut avsätter och tillsätter regeringar eller ett samhälle med helt andra ekonomiska ordningar än dagens? Eller är klasskompromisser ännu möjliga och på vilka villkor i så fall?

Clarté betackar sig för att skriva ut recept till Merkozy. I detta nummer försöker vi i stället överblicka krisen i ett långt perspektiv.

Samir Amin analyserar den fas av så kallad globalisering som nu går mot sitt slut. Att återvända till efterkrigstidens klasskompromisser går inte.

Malena Rydberg diskuterar franske ekonomen Jacques Sapirs krisanalys, Zoltan Tiroler besöker missmodets Ungern och Björn Nilsson förordar en alternativ ekonomisk politik.

Sverige har en ny låglönemarknad och en ny underklass med fattiga människor, som tvingas ta flera jobb och göra andras skitgöra för att överleva.

Kriget och upproren i Nordafrika och arbetarkultur.

Nummer 1/2011 omspänner upproren i Nord-Afrika och kriget i Libyen jämte Sovjet historiska roll för ett framtida socialistiskt sammhälle.

En artikel beskriver skeenden och förklaringar för upproren i Egypten, Paul Amar Vägen till Tahrir. Kriget i Libyen behandlas i fyra artiklar bl.a. Vijay Prashad Stulen vår, Mohammed Hassan Ingen frihet med Nato:s hjälp och Mathias Cederholm Ny giv i spelet om oljan.

Den som i dag förespråkar ett framtida socialistiskt samhälle kommer inte undan en fortlöpande diskussion om Sovjets historia. I detta nummer av Clarté publicerar vi tre texter om Sovjet. Den längsta skrevs redan 1996, Moshe Lewins recension av Francois Furets bok, Slutet på illusionen. Den blev den kanske den viktigaste boken i 1990-talets antikommunistiska offensiv.

Moshe Lewin var fram till sin död 2010 en av de allra främst Sovjetkännarna; han gick grundligt empiriskt till väga och avvisade ideologiskt bestämd, svepande historieskrivning. Lennart Samuelsson går igenom hans insatser.

Den tredje Sovjetartikeln är också en recension, men av en nyutkommen roman, Francis Spuffords Red plenty. Ämnet för den är ovanligt i romansammanhang: Sovjets ekonomiska politik från 1930-tal till 1960-tal.

Det gick illa för socialdemokratin i valet. Väljarstödet blev rekordlågt, Reinfeldt och Borg sitter kvar och Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Vilka slutsatser kan vi dra? Är det dags att anamma medelklassframtiden? Måste vi våga ta debatten med högerpopulisterna? Skribenter i detta Clartétema svarar nej på båda frågorna.

Mikael Nyberg spårrar de moderata framgångarna till bank- och bostadssvindeln. Moderaterna är det största bidragspartiet!

Göran Ahrne tillbakavisar tanken att arbetarklassen försvunnit, och Ali Esbati föreslår att vi ska våga vägra ta debatten med Sverigedemokraterna.

I en enkät svarar Frances Tuuloskorpi, Jesper Nilsson, Lars Henriksson och Tord Björk på frågan vad vi nu bör göra.

Har kapitalismen börjat äta förutsättningarna för sin egen utveckling?

En gång i tiden förstatligades järnvägar och andra delar av infrastrukturen, eftersom privat drift visat sig skadlig för det samlade kapitalet. Marknadsekonomin kunde inte utvecklas vidare utan ett mått av planhushållning.

Men nu privatiseras och avregleras stora delar av infrastrukturen. Enligt strategerna bakom omvälvningen blir det effektivare och bättre om marknadskrafterna släpps lösa längs järnvägsspår och kraftledningar. Som vi visar i detta nummer av Clarté stämmer detta inte alls. Tvärtom har de nyliberala reformerna utmynnat i tågkaos, ockerpriser på elektriciteten och andra bekymmer.

Numret handlar till mycket liten del om socialismen som en dröm om det goda samhället. De är tvärtom fyllda av faktagranskningar och rationella överväganden: om det nuvarande systemets oförmåga att lösa de ekonomiska kriserna, om den tekniska utvecklingens nivå, om möjligheterna att fatta långsiktiga ekonomiska beslut på demokratisk grund.

Robert McChesney och John Bellamy Foster skriver om socialismens nödvändighet och möjlighet från amerikanska utgångspunkter. Björn Nilsson levererar ett lärostycke om morötter och planekonomi. Benny Andersson visar hur den "mogna" kapitalistiska ekonomierna inte längre klarar den offentliga välfärden. Daniel Cederqvist och Olle Josephson refererar en europeisk debatt om socialistisk demokrati, och Mikael Nyberg spårar en tilltagande parasitism i monopolkapitalismen.

Det gamla systemet är nerkört. Socialismen visar sig nödvändig. Socialismen visar sig möjlig.

I artikeln Fimpa monarkin! kommenteras två artiklar med anknytning till temablocket om socalismen som publicerats enbart på Clarte.nu:

Tema om utvandrare, cirkulära migranter & olagliga människor.

Det gäller att få perspektivet rätt. Hur skapar vi enhet mellan arbetare och folk från olika håll? Det är frågan.

Västvärldens ledare talar allvarligt om att avstyra klimatkrisen. Samtidigt lägger de ner enorm energi — inte minst militärt — på att försäkra sig om de sista dropparna olja och naturgas. Det går inte ihop.

I detta nummer av Clarté granskar vi i tre artiklar jakten på det fossila bränslet. Såväl Vita huset som Bryssel och svenska ministrar är inblandade.

För 60 år sedan grundades folkrepubliken Kina. Under 60- och 70-talet tjänade Kina som en förebild för unga radikala världen över. Sedan något decennium längtar världens kapitalister till Kina. Kinas utveckling rymmer motstridiga tendenser.

I detta nummer polemiserar Magnus Rei-Ho Lundgren mot mediabilden av Kina, Daniel Cederqvist refererar en debatt om kapitalet har tagit över Kina och Malena Rydberg skriver om den växande stormakten.

Detta nummer av Clarté behandlar hur den allmänna och offentliga sektorn utsätts för riskkapitalisternas intresse.

Hans Isaksson ställer frågan om patienterna vinner något på vårdvalssystem som leder till alltmer vinstdrivna mottagningar.

Dan Kotka rapporterar från ett konkurrensutsatt SJ.

Knut Lindelöf skriver om grundskolans upplösning och framväxten av en klassegregerad, marknadsstyrd skola.

Ylva Hasselberg går igenom hur kunskapsutbytet privatiseras och den kapitalistiska logiken tränger allt djupare in i vetenskapen.

I detta clarténummer skriver vi om mat - den färdiggjorda vi slänger i oss på lunchrasten, den kärleksfullt tillagade vi ser på tv, de väldiga mängder som odlas i Latinamerika eller Afrika.

Artiklarna i detta nummer försöker göra sammanhanget synligt.

Hans Isaksson hugger in på vad vi stoppar i oss, vad vi tror vi stoppar i oss och vad vi vill stoppa i oss.

Ekonomhistorikern Ulf Jonsson analyserar den internationella livsmedelsordningen.

Tord Björk har besökt dem som kan göra en annan ordning möjlig: organiserade lantarbetare i Brasilien, en del av den globala småbrukarrörelsen Via Campesina.

Och Olle Josephson skriver om oroligheterna i Madagaskar - en fråga om jord och bröd.

Keynes är i ropet igen och den nyliberala ideologin förbrukad. Krisen försvagar USA. Folk ser Obama på TV och förlorar sig i drömma om en ny välfärdsstat.

Kommer det växande Kina att kunna agera friare, utan hänsyn till dollarn? Kan samarbetande latinamerikanska länder frigöra sig?

Bakom den finansiella kalabaliken ligger en överproduktionskris som började redan på 1970-talet. Krisen blir långdragen och varken Obama, Mona eller den kinesiska marknaden kommer att frälsa oss från verkningarna. Dags att organisera motstånd!

Nu väntar hårda tider. Hur hårda beror på hur välorganiserade och insiktsfulla vi är i bostadsområden och på arbetsplatser och skolor.

I detta clarténummer beger vi oss därför ner till kajer och restaurangkök. De tre artiklar som följer är rapporter från en pågående kraftmätning mellan samhällets klasser. Vilka är förutsättningarna för att reorganisera kollektivet av arbetare?

En sak är säker: något annat sätt att verkligen reda ut krisen finns inte.

Visst bör Forum för levande historia läggas ned. Det är en myndighet för statsstyrd åsiktsbildning som vill se historien i oförklarliga kategorier av gott och ont. Därmed tystas de allvarliga diskussioner som vi kunde lära något av. Som den om ryska revolutionens avtryck i historien.

I detta clarténummer diskuterar vi Stalintidens Sovjet. Vi har inte färdiga svar. Läs Benny Anderssons och Stefans Lindgrens artiklar och jämför! De drar åt olika håll i sina analyser, men båda har respekt för fakta, helhetsperspektiv och beredskap att problematisera — liksom dagens ryska historieforskning som Lennart Samuelson redogör för. Det är en nödvändig diskussion.

Den tredje vägen. Så har socialdemokratin i Sverige kallat sin politiska strategi efter folkhemsmodellen av- skrevs i början av 1990-talet. 1 andra länder har det talats om “den nya mitten”. Vart går socialdemokratin idag?

Mikael Nyberg ser ingen välfärdsstat spontant återuppstå ur den pågående krisen för den avreglerade finanskapitalismen. Mona Sahlin och LO ger snarare upp det sista som är kvar.

LO-ledningen är på väg att sälja ut stora delar av strejkrätten, varnar Kurt Junesjö.

Såväl SAP som Vänsterpartiet har förlorat sin folkliga förankring, säger Aron Etzler i en intervju. Det är dags för en rekonstruktion av folkrörelsen.

I Tyskland har ett nytt, växande vänsterparti ritat om den politiska kartan, berättar Benny Andersson.

Hans Isaksson granskar strategen bakom den tredje vägen, Anthony Giddens.

Folket hus städar ut arbetarkonsten. Karin Hedbrant undrar varför.

Huvudnumret i den nyliberale propagandan om globaliseringen är tillväxten i Indien och Kina. Vi förevisas IT-undret i Bangalore, de tusentals nya fabrikerna i Guangdong och alla skyskraporna i metropolerna.

Men det finns andra historier att berätta — om misären som sprider sig längs landsvägar och stigar, och om bönder och lantarbetares motstånd.

Utsa Patnaik, en av Indiens ledande utvecklingsekonomer, skriver i detta nummer av Clarté om jordbrukskris och fattigdom på landsbygden i Indien och Kina. Hon räknar fattiga på annat sätt än Världsbanken.

Författaren Arundhati Roy tar i en intervju ställning för de revolutionära kommunister som verkar i Indien, och journalisten Satya Sagar rapporterar från Nandigram, där en till namnet kommunistisk delstatsregering skickat polis och våldsmän mot folk som vägrar att lämna sina hem för en ekonomisk frizon för utländskt kapital.

Big Business har bytt fot. Nu är vi alla miljövänner. Nu ska vi tillsammans göra något åt klimatet - med hjälp av marknadens mekanismer. Ulf Karlström, själv miljökonsult, tror inte på den räddningen.

När kapitalet ska ta sig an klimatproblemet blir resultatet den så kallade utsläppshandeln - ännu en arena för finansiella spekulationer. Ola Inghe diskuterar grunderna för långsiktig klimatpolitik.

Varför har Bushregeringen i USA plötsligt börjat tala om den globala uppvärmningen som ett hot? Den amerikanske filosofen och samhällsvetaren George Caffentzis blottlägger förändringarna i USA:s energipolitik.

Al Gore, före detta vice president i USA, har fått Nobels fredspris och gjort succé med en film om klimathotet. Hur kommer det sig, undrar Mounir Rabhi Hallner.

Imperialismen är en papperstiger, försäkrade Mao Zedong vid upprepade tillfällen. Den kunde vara nog så farlig i dag, men så småningom faller den. Börjar USA, mer aggressivt än någonsin, att närma sig den punkten?

USA lider för närvarande nederlag, militärt eller politiskt, på flera fronter. Irak är välkänt, men vi lyfter fram tre andra konfliktområden.

Alistair Crooke och Mark Perry analyserar hur Hitzbollah besegrade Israel i Libanon. Det var också ett strategiskt nederlag för USA. Aijaz Ahmad visar att Latinamerika inte längre är någon bakgård, och John Mage berättar historien om det framgångsrika folkliga upproret i Nepal.

Sedan våren 2004 har Darfur-provinsen i västra Sudan stått i världens blickfång. Efter en tillfällig svacka fick frågan ett nytt uppsving under hösten. Vid sidan av återkommande indignation på ledarsidorna och utökad rapportering på nyhetsplats har vi de senaste månaderna kunnat se helsidesannonser från amerikanska "Save Darfur" i svenska dagstidningar.

Vänstern i Europa ropar i dag på militära interventioner i främmande länder till försvar för mänskliga rättigheter. Spelar det imperialismen i händerna? Blir det ett slags humanitär imperialism? Vad händer om vi betraktar den västerländska humanismen från Algeriets, Iraks, Vietnams, Kongos eller Sudans perspektiv?

I detta clarténummer granskar vi vad som sker i humanitetens namn.

Kinas industrialisering får hjulen att rulla i världsekonomin. Men hur länge kan expansionen fortgå? Efterfrågan håller inte jämna steg med produktionsförmågan, varnar Walden Bello. Gabriel Kolko skriver om hur oändliga mängder finanskapital cirkulerar med osannolik hastighet och hotar att slå sönder världsekonomin. Walden Bello ställer frågan om mikrokrediter verkligen är det undermedel mot fattigdomen som alltmer påstås i debatten. Paul Cockshott blickar in i Kinas 2000-tal.

I detta Clarténummer undersöker vi vad som är på väg att hända i världsekonomin.

Individen och hennes frihet är en ideologisk fixpunkt idag. Man ska förverkliga sig själv.

Men vad är "sig själv"?

Man är alltid individ i förhållande till ett kollektiv: familjen, klassen, företaget, partiet, den religiösa gemenskapen, fotbollslaget. Där borgerliga samhällsförhållanden dominerar, blir vi borgerliga individer.

Vi granskar individualismen i detta clarténummer.

Peter Myrdal ställer den borgerliga traditionens individbegrepp mot tanken att välfärdsstaten tryggar individens frihet. Båda uppfattningarna utgår från den ägande individen. Det behövs något tredje. Karin Hedbrant granskar dejtingsajternas partnermarknad, Mikael Nyberg kommenterar likriktningen i arbetslivet, Rune Beckius läser en norsk debattbok om vänsterindividualism, och Olle Josephson undrar varför klassresan är nästan den enda vägen för frigörelse som anvisas i samtida svensk litteratur. Man reser från klassen, inte med klassen.

Offentligt finansierade sjukhus, skolor och pensioner är inte socialism. Ofta dras de också med tung byråkrati och köproblem. Men de är stora framsteg i jämförelse privatfinansierad välfärd. De ger större utrymme för solidaritet, jämlik fördelning och politisk kontroll och styrning. Privatiseringsoffensiverna i de svenska och europeiska välfärdssystemen innebär därför att kapitalet flyttar fram sina positioner.

I några artiklar i detta clarténummer kartlägger vi hur den sociala tryggheten förvandlas till en marknadsfråga. Kollektiva nyttigheter är hotade.

Åker man flygplan i Europa och kan betala bra - dvs. låta någon annan betala - får man åka EuroClass. Enklare folk reser i ekonomiklass. Där görs besparingarna på sittutrymme, mat och service.

Större klasstrider än dem mellan flygresenärer utkämpas dock i Europa i år. Inte bara i Frankrike. I hela Europa rasar konflikter och socialförsärkingssystem, arbetsmarknadslagar och lönenivåer. Konflikterna mellan EU:s medlemsstater tilltar och lamslår unionsprojektet. Och i Östeuropa har gamla herrar bara bytt utstyrsel.

I detta Clarténummer undersöker vi de pågående slitningarna i Europa på några väsentliga punkter.

I Mellanöstern berövas palestiniernas demokratiskt valda regering sin ekonomiska bas och terroriststämplas av Israel och USA. I Irak kastar ockupationen in landet i kaos. Iran påstås skaffa sig kärnvapenteknologi och med detta som förvändning höjer USA och Israel tonen.

I Danmark provocerar Jyllands-Posten världens muslimer med sina Muhammedteckningar. I Europa röjer det så kallade kriget mot terrorismen väg för en förtryckarstat på EU-nivå.

I detta Clarténummer granskar vi krigstillståndet i världen.

NGO är en förkortning för non-governmental organization. Begreppet avser i officiella FN-sammanhang sammanslutningar som formellt är fristående från staten och inte drivs i vinstsyfte - allt från fackföreningar till handelskammare räknas dit.

I den internationella debatten har begreppet NGO kommit att stå för professionella välgörenhetsorganisationer som arbetar med frågor som miljö, utveckling och mänskliga rättigheter.

I detta Clarténummer granskar vi dessa "frivilliga" organisationer.

Det ska vara nätverk nu för tiden. Så organiseras alltmer politiskt arbete. Föreningar med stadgar, protokoll och årsmöten betraktas som om de vore utdöda arter.

Hur ska de kollektiva demokratiska processer fungera som skulle kunna hota makten? Hur ska det gå när var och en hukar under den egna bloggen?

I detta Clarténummer diskuterar vi den moderna tidens förutsättningar för politiskt arbete.

USA är landet som förkroppsligar 1900-talets kapitalism. Men den nyliberala modellen, som utgör den ideologiska kärnan, bär på inre motsättningar och kan snart bryta samman. Den överklass som leder den nyliberala revolutionen konsumerar upp tillgångarna, och USA investerar allt mindre. Lägg därtill militära motgångar i Irak, sviktande ställning för dollarn som världsvaluta och ökat beroende av importerad olja, så får man bilden av ett imperium på väg mot nederlag och sönderfall.

Kan breda folklager tvinga fram mer demokratiska klasskompromisser, eller går vi mot en än mer auktoritär ordning?

I detta Clarténummer granskar vi läget för USA-imperialismen.

"Det centrala är att inte lämna någon ostörd som arbetslös", förklarade finansminister Bosse Ringholm i december 2000. Det var ett eko från 1900-talets början. Sänk ersättningarna för sjuka och arbetslösa. Luckra upp arbetsrätten. Bakom dagens kampanjer ligger EU:s planer på en långsiktig omvandling av arbetsmarknaden. 1920-talets arbetslöshetspolitik då arbetarna skulle tuktas är på väg tillbaka. Begreppet "arbetslinjen" har återkommit.

Socialförsäkringsutgifterna minskar i förhållande till BNP. Systemen går också med stora finansiella överskott. Det är sanningen bakom moralistiska kampanjer om folks bristande arbetslust. De arbetslösa saknar grundläggande rättigheter. De tvingas in i ett åtgärdssystem som gör dem personligt ansvariga för arbetslösheten, bryter ner deras motståndskraft och fjärmar dem från de anställda. Det yttersta syftet är att försvaga arbetarklassen.

I detta Clarténummer granskar vi myterna och sanningen bakom attackerna mot arbetslösa och sjuka.

I Irak hoppas ättlingar till forna kolonialadministratörer på en återgång till den gamla ordningen. Ockupanterna kan mycket väl ge efter för islamistiska grupper för att stärka sin ställning gentemot sekulära, nationalistiska och socialistiska grupper.

Olja och andra råvaror gör Sudan intressant för stormakterna. USA strävar i sin nya Afrikapolitik att säkra sig kontroll över kontinentens rikedomar.

I Kongo pågår en konflikt sedan 1996 som krävt uppskattningsvis fyra miljoner dödsoffer och involverat ytterligare sex afrikanska stater.

Gisslandramat i Beslan handlade inte om muslimsk terrorism, inte heller om nationell befrielsekamp. Ytterst var det ett resultat av rivaliteten mellan USA och Ryssland om geopolitisk kontroll över Kaukasus.

I detta Clarténummer granskar vi fyra krig som pågår inför världens ögon.

Oljan, agrarfrågan, storstädernas arbetslösa och mänskliga rättigheter. Det är de fyra stora kampområdena i Latinamerika i dag. I flera latinamerikanska länder har folk har gjort uppror mot diktaten från Internationella Valutafonden, IMF.

I Venezuela har en Hugo Chavez-hatande överklass tvingat fram en folkomröstning om presidenten ska få sitta kvar vid makten. Men varför är Chavez så hatad av de privilligierade?

I detta Clarténummer går vi igenom tillståndet i Latinamerika.

Kina är som en skalömsande jättehummer: stora förändringar, stor sårbarhet. Å ena sidan snabb ekonomisk utveckling, å andra sidan 150 miljoner kringflytande kineser utanför all välfärd. Kinas ledare har alltid varit överens om att landet ska vara en ekonomisk och politisk stormakt. Men hur ser vägen dit ut?

India Shining är varumärket när den sittande regeringen i Delhi, ledd av hindufundamentalisterna i BJP, går till val. Flera miljarder rupier har reklamkampanjen kostat. Det strålande Indien är också temat när massmedier i världen beskriver utvecklingen i landet. Ett nytt kapitalistiskt under sägs vara på gång. Eller vad är det som händer?

I detta Clarténummer belyser vi utvecklingen i två av Asiens stormakter: Kina och Indien.

Frihandel inom jordbruket är inte räddningen för bönder och lantarbetare i Syd. Tvärtom, det hotar att driva dem från hus och hem in i hungerfällan. Kan människovärdiga alternativ vara möjliga också inom kapitalistiska ramar?

Det är framför allt tredje världens bönder och lantarbetare som drivit fram och burit upp motståndet mot globaliseringen. Men de knuffas åt sidan när andra krafter försöker ta över sammankomster som Världssocialt forum.

I detta Clarténummer diskuterar vi hur globaliseringen påverkar den tredje världens möjlighet till handel.

Arbetarförfattare skriver deckare och når en bred publik. Men man kan lika väl säga att de förvandlar sig till underhållningsförfattare. Kommer de att gå under för en borgerlig kultur på samma sätt som när modernismen blev viktigare än klassen i litteraturen i mitten av förra seklet? Hur ska dagens arbetarlitteratur vidareutvecklas?

Hur framställs arbetare i den historieskrivning som sägs vara arbetarnas egen? Idylliseras arbetarna? Förvandlas de till icke reflekterande varelser? Skaffar man sig det folk man behöver?

I detta Clarténummer granskar vi arbetarlitteraturen.

Den nuvarande debatten inför EMU-omröstningen domineras av ekonomiska argument. En nej-seger är nästan given. Men på enbart ekonomiska grunder blir ett EMU-nej inte stabilt. Folkomröstningen handlar lika mycket om Sverige ska knytas närmare ett projekt som kan dra in oss i krig.

De nya EU-staterna är starkt USA-vänliga, medan Frankrike och Tyskland vill driva en annan politik. Ju större EU blir, desto mer ökar splittringen. Det finns ingen grund för att tro att EU skulle kunna bli en stark motkraft till USA.

EMU gynnar de största kapitalen i Europa och pressar tillbaka arbetarklassen. I detta Clarténummer granskas hur euron blir en del av ett imperialistiskt företag.

USA gör öppet anspråk på global hegemoni. Det är kärnan i den säkerhetspolitiska doktrin president Bush lagt fram. Samtidigt har landet långsiktiga ekonomiska problem och är på väg in i en svår överproduktionskris. Makten över oljan i Mellanöstern är viktig i detta skede om USA ska säkra sitt herravälde.

En rad ledande ideologer i USA och Storbritannien har öppet börjat förespråka en ny typ av kolonialism, det vill säga ett direkt imperialistiskt styre av främmande länder.

I detta Clarténummer granskar vi orsakerna till USAs krig i Irak.

Det finns inte en arbetsmarknad i Sverige, det finns två. En stor reservarmé håller på att byggas upp med tillfälliga anställningar och otrygga villkor. I det syftet splittras den svenska arbetarklassen efter etniska linjer.

Arbetarklassens styrka är det kollektiva agerandet. Det vill Svenskt Näringsliv och borgerliga partier bryta upp med förslag om fri arbetskraftsinvandring. Borde inte debatten i stället handla om generös flyktingpolitik och rättvis världsordning?

I detta Clarténummer granskar vi om ett samhälle med etnifiering och utanförskap håller på att skapas.

En grundsats i marxistisk historieteori lyder att när produktivkrafter och produktionsförhållanden kommer på kollisionskurs ökar de revolutionära möjligheterna. Vad ser man när man tillämpar det synsättet på informationstekniken? Å ena sidan stora kollektiva rörelser som till liten kostnad utvecklar tekniken till fritt bruk. Å andra sidan licenser, patent och försök från storkapitalet att ta kontrollen.

För frihandelns skull ska tusen miljoner indier nu avstå från sina billiga läkemedel. Astra Zeneca och GlaxoSmithKline får patent och vinstmarginaler skyddade. Det kallas intellektuell äganderätt. De tuberkulossjuka i Indien får svårare att få tag på medicin.

I detta Clarténummer granskar vi hur frukterna av den tekniska utvecklingen hindras att nå ut till folket.

En postmodern marxism har äntrat scenen, hyllad av både New York Times och autonoma aktivister. Den postmoderna neomarxismens höjdpunkt visar sig bestå av den amerikanska konstitutionen. USA sägs vara tröskeln till vår befrielse. Men demokratins historia är en annan.

Nationen har ofta varit en viktig bas för antiimperialism. En ny våg av nationellt demokratiska rörelser i Latinamerika, Asien och Afrika är alternativet till etniska strider, fascism och barbari. Är man vänsterakademiker och rädd för att bli tagen för nationalist finns bara en sak att göra: framhålla att nationen är en social konstruktion som ställer Vi mot De andra. Det låter radikalt. Men är det inte att indirekt splittra folk i etniska identiteter och idealistiska villfarelser?

I detta Clarténummer granskar vi postmodern radikalism.

Vi ser i dag en kollektiv imperialism – kapitalen i USA, Japan och EU har gemensamma intressen. Men det är USA som sitter på den politiska och militära makten. Därför är USA-imperialismen huvudfienden.

Kriget i Afghanistan är inte över. Men redan behöver USA ett nytt krig. Den här gången mot Irak. USA vill kontrollera oljetillgångarna med så små militära resurser i regionen som möjligt. För att kunna gå i krig har USA åter markerat avstånd till Iran och sett sig tvunget att erkänna palestiniernas rätt till egen stat. Men har det verkligen avlöpt så smidigt som det var tänkt?

I detta Clarténummer behandlar vi USA:s korståg.

Urgammalt stamhat sägs ofta vara grunden till konflikterna i Afrika. Men de etniska motsättningarna är ett resultat av imperialismen. Kolonialmakterna delade in afrikanerna i stammar för att kontrollera dem. I dag driver väst på etnifieringen för att försvaga Afrikas stater.

Den afrikanska socialismen från 1960- och 70-talet har lidit nederlag. Håller Afrikas stater på att bli rena nykoloniala vasallstater? Eller finns det vägar till en ny socialism?

I detta Clarténummer diskuterar vi vad som pågår i Afrika.

Staten och kapitalet. Inom stadsplaneringen gäller ibland konflikten de ohämmade privatintressena gentemot statlig och kommunal planering, men oftare står striden om vilka klassintressen som ska göra sig gällande inom den offentliga bostads- och stadsplanepolitiken. Stockholm är till salu. Hur har privatiseringen gått till och vilka är möjligheterna att göra motstånd?

Imperialistisk terrorism leder oundvikligen till svar i form av individuell terrorism. Om förloppet ska hejdas måste USA sluta att förtrycka främmande länder. Det stora hotet mot världsfreden är det amerikanska säkerhetstänkadet.

I detta Clarténummer behandlar vi både rätten till vår boendemiljö och USA:s krig mot terrorn.

Det talas kanske 200 modersmål i Sverige. Möjligen finns det lika många kulturer. Det kräver sin politik. Men den politiken får inte falla i etnicitetsfällan: den nationella demokratin och klassmotsättningarna trollas bort i tal om mångkultur. Utifrån språkfrågan diskuterar Olle Josephson det som brukar kallas integrations- och invandrarpolitik.

Det kallas kunskaps- och informationssamhälle. Man skulle lika väl kunna säga kapitalets ökade herravälde över arbetet. I detta Clarténummer behandlas några brännbara frågor i dagens Sverige.

Är Sverige fortfarande alliansfritt? Vi ingår i en allians bestående av USA och EU med Nato som offensivt instrument. Udden är riktad mot länder som motsätter sig de rika kapitalistiska ländernas diktat.

Militariseringen av EU har förberetts länge. Den är också nära knuten till utvecklingen av Nato och dess nya ambitioner som internationell våldsmakt utanför FN:s regelverk. År 2003 ska EU ha en krigsmakt som ska kunna sättas in i "fredsbevarande aktioner" nästan var som helst i världen.

I detta Clarténummer diskuteras den europeiska stormaktsarmé som håller på att utvecklas. Är det dags att på nytt samla fredsrörelsen?

I den nya ekonomin står kunskapen i centrum. Det tas nu för givet i samhällsdebatten att kompetensen - inte kapitalet – regerar i arbetslivet. Men är det inte så att kapitalismen fortsätter att förslösa mänskligt kunnande?

Drån akademiskt håll lyfts marknad, arbetare, kapital och kunskap fram som de fyra drivkrafterna i Sveriges ekonomiska utveckling. Men hur är det t.ex. med intellektuell äganderätt? Och vad händer med klasskampen?

Ännu en marknadsekonomisk myt punkteras i detta Clarténummer. Det var inte Marshallhjälpen som lade grunden till tyska undret efter andra världskriget. Det var fjorton miljoner tvångsarbetare under världskriget.

Under de senaste åren har facken mer och mer pressats på defensiven. Men vi har också sett hur en numerärt starkt försvagad rörelse kan föra imponerande strider mot marknadsliberalismen. Kan arbetarklassen i Europa reorganisera sig?

De transnationella storföretagens frihandelsparadis är i gungning. Vilken är Världsbankens strategi för att återta förlorad mark? Vilken roll spelar så kallade NGO, dvs. stora frivillig- och biståndsorganisationer? Och vad ska tredje världen göra för att stoppa storföretagen?

I detta Clarténummer studerar vi Antonio Gramscis idéer om hegemonin, makten över tankarna.

Numret innehåller en undersökning av ett stort antal filmer från 30-talet och 90-talet. En diskussion förs om dimensioner som handlingens huvudkonflikt och huvudpersonernas klasstillhörighet som väl illustrerar tidens rådande hegemoniföreställningar.Dessutom diskuteras svensk arbetarlitteratur utifrån Gramscis teorier.

Nu börjar biologiska förklaringar komma på modet igen. Hur skapas hegemoni för rådande föreställningar? Vi ställer frågan: Vad innebär sambandet mellan genteknik och makten över forskningen?

I detta Clarténummer presenteras de brittiska samhällsforskarna Paul Cockshotts och Allin Cottrells modell för en fungerande planekonomi. Bl a diskuteras moderna former av direktdemokrati och om informationstekniken kan användas till fungerande planhushållningsmodeller. Numret innehåller ett konkret förslag till möjlig beräkning av socialismen!

När muren föll 1989 upphörde "kalla kriget". Minskade då också risken för varma krig? Tvärtom. Årtusendet slutade med krig i Europa, och nya väntar. Ett USA-styrt Nato utvecklas till global interventionsmaskin.

Europas nationer förenas och smälter samman i EU. Så ser det ut i de högtidliga visionerna. Men vid närmare betraktande framträder välbekanta slitningar.

Reaktionärer sorterar på nytt ut socialismen och hela föreställningen om ett förnuftigt ordnat samhälle. Men det finns skäl att sätta de postmoderna lärdomarna av det gångna seklet i fråga? Vad har vi lärt oss under 1900-talet? Jo, aldrig har världen varit så mogen för en socialistisk omdaning som nu.

I detta Clarténummer tar vi upp tankar om det sekel som vi lämnar och det som vi går in i.

Jugoslavien 1999: amerikansk imperialism och politisk ångest hos europeisk vänster. Dags att försvara noninterventionsprincipen?

Svenska folkrättsexperter och utrikesdepartementet överger nu folkrätten. Det aggressionsförbud som är en hörnsten för svensk säkerhet vill de ersätta med interventionsrätt av "humanitära skäl" för "demokratier".

Det finns starka skäl att vara kritisk till livsmedels- och i synnerhet köttindustrin. Steget till vegetarianism eller veganism ter sig förståeligt och inte särskilt stort. Radikala unga människor i djurrättsrörelsen har tänkt igenom sin sak noga. Vad säger du till veganen?

I detta Clarténummer granskar vi både kriget på Balkan och tar pulsen på djurrättsrörelsen.

År 2000 beräknas Indiens befolkning uppgå till en miljard människor. Nästan 75 procent bor på landsbygden och 68 procent av arbetskraften är beroende av jordbruket för sin försörjning. Den reformistiska, parlamentariska vänstern har hittills varit mest framgångsrik i Indien, och det finns ingen anledning för marxister att distansera sig från den praktiken.

Samtidigt tar skuldsatta bönder livet av sig. Andra tvingas lämna gård och hem, och i Bihar och Andhra Pradesh pågår blodiga strider mellan lantarbetare och godsägare.

I detta Clarténummer granskar vi några avgörande vägval Indien står inför.

Enligt historikern Orlando Figes uppstod den ryska revolutionen i mötet mellan bönder, bolsjeviker och demokratins problem. De historiker som beskriver oktoberrevolutionen som en enkel statskupp glömmer både denna sociala revolution och att revolutionens fortsatta öde under dess första tio år avgjordes av massorna.

Rättslöshet, massmord och nästan avsiktliga svältkatastrofer. Så beskrivs Mao Zedongs Kina i dagens antikommunistiska kampanj. Få försvarar Mao. Få gör allsidiga bedömningar av det stora språnget i slutet av 50-talet eller kulturrevolutionen på 60-talet. Men var inte den kinesiska revolutionen ett av vårt århundrades stora och bestående framsteg?

I detta Clarténummer diskuterar vi om kommunism och antikommunism.

När två framtidsforskare förordar en "minoritetsdemokrati" blir Mona Sahlin glad och upprymd. Majoritetsstyret är ett besvär för politiker och företagsledare när välfärdsinrättningarna avvecklas. I EU söker monopolkapitalen frigöra statsmakten från folkliga inflytelser. Strejkrätten är i fara och svenska arbetare trycks ned när arbetsmarknaden EU-anpassas. Kommer vi att få en uppdelning i "flexibla" och "överflödiga"?

I detta Clarténummer granskar vi vad som händer med demokratin när kapitalet regerar.

Bertold Brecht vägrade att uppträda som martyr. Han undvek den patetiska gesten. Den som lever i en smutsig och blodig tid får också smuts och blod på sina egna händer. Med tvetydigheten som vapen kunde Brecht ändå göra motstånd.

Brecht levde i en tid av förljugen känslosamhet. Sentimentaliteten utmynnade i fascismen. Då gällde det att i teatern främja det realistiska förnuftet.

Detta Clarténummer behandlar den ständigt aktuelle dramatikern och diktaren Bertold Brecht.

Nu tävlar många debattörer om att avslöja övergreppen under Stalintiden. I en frenetisk "bodycount" räknas dödstalen upp. Men historien är fylld av samband som inte låter sig kvantifieras. Den som idag räknar interner måste komma till slutsatsen att USA är världens mest repressiva regim. Inkluderar vi ofödda barn närmar sig antalet offer för Jeltsinregimen antalet offer för Stalinterrorn. Kvantitativa jämförelser är vi benägna att acceptera dem när de motsvarar våra ideologiska föreställningar.

Nu iscensätts i hela västvärlden en ideologisk kampanj mot socialismen som går ut på att nazism och kommunism bygger i grunden på samma idéer. Men var inte nazismen och den marxistiska arbetarrörelsen varandras strategiska dödsfiender?

I detta Clarténummer diskuterar vi kommunismen och nazismen. Dessutom finns en analys av den ekonomiska utvecklingen i Asien.

En stor imperialistmakt slår ut en mindre. Hur bär sig USA åt för att manövrera ut Frankrike i Södra Afrika? Vi analyserar de senaste årens folkmord och inbördeskrig i Rwanda och Kongo.

Makten över tanken kan vara makten över den internationella fimlindustrin. Hur skulle vi tänka om vi aldrig sett en Hollywoodfilm? Är Sverige amerikaniserat?

Liberala amerikanska ekonomer varnar för att svindelkonjunkturen i USA kan sluta i ett sammanbrott. Men hur befogad är oron?

Detta Clarténummer innehåller en granskning av det amerikanska väldet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Detta är en äldre urgåva av tidningen Clarté som endast delvis publicerats på Internet.

Här hittar du artiklar som enbart publicerats på webben: kompletterande material till artiklar i tidningen men också helt självständigiga artiklar som knyter an till de tema som förekommit i olika utgåvor.