Placide Cappeau

Vet ni vem Placide Cappeau de Roquemaure var?

Nej jag tänkte väl det.

Men Adams julsång, O helga natt är kanske bekant? Adolphe Charles Adam var en fransk kompositör, fr a av operamusik, som levde i Paris under den händelserika första halvan av 1800-talet.

Hans nära vän, socialisten Cappeau hade, inspirerad av de revolutionära omvälvningarna i Paris och Europa 1847-48 författat en julhymn där den subversiva sidan av det ursprungliga kristna budskapet på ett storartat sätt flätades samman med dåtidens upprorsstämningar. Adam ställde upp och satte musik till orden, men för oss välkänt resultat.

Dvs, själva budskapet i sången blev lite för mycket för många konservativt sinnade kristna. I USA översattes den av slaverimotståndaren Sullivan Dwight så pass ordagrant, att alltsedan dess många lokala kyrkor vägrat att använda denna sångtext och en ny, omsorgsfullt snöpt, version tillskapats.

Och i Sverige har översättaren hanterat fr a andra strofen på ett sätt som skulle rendera varje gymnasist ett slutgiltigt ig i betyget – men det finns system i översättningsfelen:

Denna andra strof lyder i original sålunda:

Le rédempteur

A brisé toute entrave:

La terre est libre et le ciel est ouvert.

Il voit un frère où n'était qu'un esclave;

L'amour unit ceux qu'enchaînait le fer.

Qui lui dira notre reconnaissance?

C'est pour nous tous qu'il naît,

Qu'il souffre et meurt.

Peuple debout,

Chante ta délivrance!

Noël! Noël!

Chantons le Rédempteur!

Dvs i direkt och trogen översättning:

Ty frälsarn brutit varje boja

Jorden är fri, himlen står öppen

Han ser en broder där det blott fanns en slav

Kärleken förenar dem som var slagna i bojor

Vem framför vår tacksamhet?

Det är för oss han fötts, som han lidit och dött

Folk, stå nu upp, besjung din befrielse!

Jul, jul!

|:Låt oss besjunga vår frälsare!:|

Detta blir i den översättning som vi i dagarna hört mycket av följande:

Ty frälsarn krossat våra tunga bojor

Vår jord är fri, himlen öppen nu är

Uti din slav du ser en älskad broder,

och se, din ovän blir dig kär

Från himlen bragte frälsaren oss friden,

för oss han nedsteg i sin stilla grav.

Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.

|: O helga natt, du frälsning åt oss gav. :|

Den svenska texten uppmanar oss sålunda något ologiskt att älska våra slavar (Hur kan man älska någon och ändå hålla vederbörande i slaveri? Och hur kan man själv i första raden ha bojor om man samtidigt i den tredje håller sig med slavar?) medan originalet framhåller att frälsaren ser slaven som sin broder, något som vid denna tid nog sved i skinnet i det vita bibelbältet i USA. Versen om att älska sin ovän är helt översättarens uppfinning – originalet framhåller att de som är slagna i bojor bör älska varandra och kräver inte att de skall utsträcka denna ynnest till slavägarna. I svenska översättningen bringar frälsaren oss frid, i originalet befrielse – vilket som bekant ofta temporärt innebär just motsatsen. Vidare tycker den svenska översättaren att folk även i andra strofen skall ligga kvar på knä, medan originalet uppmanar dem att resa sig (de har knäfallit för frälsaren i första strofens refräng) - dvs samma formulering som i Internationalens inledningsord Debout vous damnés de la terre! dvs ”Stån upp I jordens fördömda!” – kanske ett fall av verbalinspiration?)

Vilka intentioner Cappeau än haft så kan man lugnt påstå att vårt folk har skyddats för dem! När får vi en nyöversättning?

Frid!

Kommentarer   

0 #6 Dan Fränkel 2016-12-20 15:01
Tack hans, mycket intressant. Jag har alltid stört mig på raden "Folk fall nu neder.." men du förklarar ju saken. "Folk, stån nu upp" låter väl bra. Margaretas förslag funkar, men behåll "O, helga natt.."
Citera
0 #5 Margareta Zetterströ 2016-12-20 08:58
Jag har nynnat vidare på andra versen och ändrat "Brodern han ser..." till "En bror han ser..." Så här lyder nu mitt översättningsförslag:

Ty Frälsarn krossat alla tunga bojor,
Vår jord är fri, himlen öppen nu är.
En bror han ser i den som är förslavad,
Hans kärlek får oss att enade stå.
Vem framför nu vår tacksamhet till honom?
För oss han föds och lider kval och dör.
Folk, res er upp!
Och prisa glatt er frihet!
O jul, o jul, du frihet åt oss ger,
O jul, o jul, du frihet åt oss ger.
Citera
0 #4 Margareta Zetterströ 2016-12-19 20:42
Tack Hans Isaksson för en mycket intressant artikel! Jag har aldrig riktigt trivts med orden i denna sång, har retat mig på formuleringen "uti din slav du ser en älskad broder" och tyckt att någonting skorrar falskt där.
I all hast har jag nu totat ihop en alternativ översättning till andra strofen. Jag har provsjungit den vid pianot, och den fungerar faktiskt. Men det finns säkert någon som kan kläcka fram ett ännu bättre förslag. Det här är mitt bidrag:

Ty Frälsarn krossat våra tunga bojor,
Vår jord är fri, himlen öppen nu är.
Brodern han ser i den som är förslavad,
Hans kärlek får oss att enade stå.
Vem framför nu vår tacksamhet till honom?
För oss han föds och lider kval och dör.
Folk, res er upp!
Och prisa glatt er frihet!
O jul, o jul, du frihet åt oss ger,
O ju, o jul, du frihet åt oss ger.
Citera
0 #3 Magnus Göransson 2016-12-18 20:50
Som de lättsinniga tyska socialisterna säger: "De döda manar oss!"
Detta är en text som ropar på en rättvis översättning, för vår egen mentala hälsas skull, Vi behöver vi en uppfriskande röd julsång att samlas kring, bland alla översockrade sirapssega julsånger vi alltid tvingas uthärda.
Till julen 2018, när Svenskt Näringsliv klär sig i säck och aska för att tre arbetsdagar i rad blir röda, då ska vi dansa genom gatorna till vår egen röda julsång. Och, Jussi Björling, vi ska skruva upp tempot ordentligt!!
Citera
0 #2 Hans Isaksson 2016-12-16 19:27
Cecilia,
Roligt att du uppskattade denna text, som jag skrev vid jultiden för minst 6-7 år sedan. Möjligen blev den publicerad i Clartés papperstidning då. Möjligen vore ett studium intressant, om hur denna andra strof kannstöpts även internationellt.
Citera
+1 #1 Cecilia Cervin 2016-12-14 19:07
Tack för utmärkt analys av den motsägelsefulla gängse översättningen!
Den har alltid förefallit mig svulstig och sentimental, fast jag inte gjort mig besvär att ta reda på vare sig originaltexten eller det refraktära sammanhanget. Stort tack och God Jul!
CC
Citera

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...