Clartébloggen

Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

Signaturen Gunnar undrar om jag inte önsketänker när jag hänvisar till ett växande behov av yrkesutbildad arbetskraft, som inte kan täckas utan invandring i föregående inlägg Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern på Clartebloggen. Låt oss se på fakta: Arbetsförmedlingen rapporterar att bristen på arbetskraft i bristyrkena inte har varit så stor sedan man började göra systematiska undersökningar, år 2007. Särskilt stor är bristen på vårdpersonal och lärare se Ökande brist på arbetskraft

När det gäller den förstnämnda kategorin – vårdpersonal – är det framför allt kortutbildad sådan, dvs undersköterskor och vårdbiträden, som behöver anställas. Och behovet väntas växa. I boken Flyktingkrisen och den svenska modellen talar Anders Nilsson och Örjan Nyström om en prognosticerad brist på mer än 100.000 redan i början på 2020 – talet. Andra yrken det råder brist på och där bristen förväntas växa är personal inom barnomsorgen, restaurangpersonal, bilmekaniker, byggnadsarbetare och utbildade industriarbetare. I Stockholms län är problemen särskilta stora. Väldig brist pa flera yrken i lanet

Även TVs nyhetsmagasin Rapport har ägnat den växande bristen på arbetskraft flera inslag under årets första veckor. En mer heltäckande bild ges i Riksrevisionsverkets rapport:

RiR 2015:17 Nyanländas etablering - är statens insatser effektiva?

I inledningens bakgrundsdel på sidan 17 sammanfattas det förväntade behovet av nytillkommen arbetskraft. Enligt Arbetsförmedlingens bedöming, som citeras på sidan 17 och 18, kommer det att krävas en nettoinvandring på ca 64000 per år för att finansiera välfärdens kostnader.

Den bild som framträder på alla dessa ställen är en växande brist på arbetskraft. Både med akademisk utbildning och med kortare yrkesutbildningar. När Svenskt Näringsliv och personer och institutioner knutna till dem talar om integrationen av flyktingar och invandrare, undviker man lämpligt nog att tala om den sista kategorin. Iställer väljer man att rikta allt ljus på den verkliga bristen på vissa slag av akademiker (som många flyktingar är för lågt utbildade för att kunna rekryteras till inom rimlig tid) och en till stora delar påhittad brist på arbetskraft utan utbildning (som skulle kunna anställas bara lönerna blir tillräckligt låga). Skälet är enkelt. Påståendet om ett stort behov av arbetare utan utbildning passar in i arbetsköparnas pågående kampanj för att skapa en ny sektor av subventionerade låglönejobb, som man hoppas ska bli hävstången för att sänka det allmänna löneläget för arbetare i Sverige. Väljer man däremot att tala om den brist som verkligen existerar och som enligt alla prognoser kommer att öka, bristen på arbetskraft med kortare yrkesutbildningar, framträder istället ett behov av en kraftigt utbyggd och reformerad yrkesutbildning. Det behovet kan förstås inte användas som hävstång i försöken att sänka lönenivåer och luckra upp kollektivavtal. Men det passar väl in i en reformpolitik som syftar till att integrera invandrare och göra invandringen till en motor i den ekonomiska utvecklingen. I LO rapporten "Kunskapsklyftor raserar den svenska modellen" framgår det att en överväldigande majoritet av de som kommer till Sverige dessutom är mycket unga (s. 12). Även om många saknar gymnasieutbildning, är slutsatsen given. Det är lönsamt att satsa på att utbilda invandrare och flyktingar. Det är också den slutsatsen som dras i LO – rapporten: Kunskapsklyftor raserar svenska modellen

Det framgår också av Riksrevisionsverkets rapport att integrationen av de invandrade på många områden fungerar dåligt. Utbildningen pekas ut som ett särskilt problembarn. Men det är just därför vi behöver radikala reformer, inte minst på utbildningens och alldeles särskilt yrkesutbildningens område.

Joakim Palme och Kristof Tamas vid Delegationen för migrantstudier (Delmi) sammanfattar migrationsproblematiken på ett bra sätt:

”På kort sikt finns stora kostnader och avsevärda risker. Men tas migrationens möjligheter till vara kan flyktingkrisen få betydande positiva effekter”, se Åtta viktiga frågor i den migrationspolitiska debatten

Henning Bollmark har också invänt och anser att jag misstolkar Malcolm Kyeyune. Jag tror inte att jag gör det. MK avfärdar ju i karikerade och närmast hånfulla ordalag varje idé om att kunna reformera bort de verkliga företeelser som idag bidrar till att skapa motsättningar inom arbetarklassen och mellan svenskar och invandrare. På samma sätt avfärdar han möjligheten att med politiskt arbete kunna få den svenska arbetarklassen att inse de lika verkliga företeelser som redan idag utgör en materiell grund för enigheten mellan svenskar och invandrare, och mellan arbetare i Sverige och arbetare i länder som Bangladesh.

Läs mer...

Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern

Malcolm Kyeyune har en bakgrund i Ung Vänster och sitter numera i styrelsen för FiB/K. Han har nyligen rekryterats av Alice Teodorescu som vänsterröst på Göteborgspostens ledarsida. I blogginlägget ”Ät inte snö som blivit gul. Bli inte hög på eget knark” drar MK i strid mot en vänster som påstås vara hög på illusoriska drömmar och tomt prat om solidaritet mellan flyktingar och arbetarklass. Det är ett välskrivet och intressant inlägg, som nog kan provocera de som nöjt sig med önskedrömmar och halvgenomtänkta idéer. Men tankeinnehållet håller tyvärr inte samma klass som förmågan att skriva och provocera. MK är alldeles för upptagen av sin formuleringförmåga för att tänka sina argument till slut och underkasta dem en rigorös analys. Jag tycker mig kunna urskilja tre slags argument i hans text.

Läs mer...

Passengers (Recension)

Varning - kan innehålla spoiler-information. USA. Regi av Morten Tyldum.

Passengers utspelar sig i en framtid (årtal oklart) där mänskligheten – eller snarare rymdkoloniföretaget Homestead – koloniserar universum. Det är möjligt att köpa (dyra) enkelbiljetter till ett nytt liv på obefolkade planeter tiotals ljusår bort. Det handlar om enkelbiljetter därför att resorna tar över hundra år. Det betyder att kvarvarande familj, vänner och bekanta hemma på jorden kommer att vara döda när man kommer fram. Besättning och passagerare ligger dock i dvala i tuber under färden, fram tills precis före det att ankomsten närmar sig. Skeppet Avalon har ca 5000 kolonisatörer ombord och ca 200 i besättning. Avalon ska resa till planeten Homestead II, som ligger 120 års resa bort från jorden.

Läs mer...

En from förfalskning

Vet ni vem Placide Cappeau de Roquemaure var?

Nej jag tänkte väl det.

Men Adams julsång, O helga natt är kanske bekant? Adolphe Charles Adam var en fransk kompositör, fr a av operamusik, som levde i Paris under den händelserika första halvan av 1800-talet.

Hans nära vän, socialisten Cappeau hade, inspirerad av de revolutionära omvälvningarna i Paris och Europa 1847-48 författat en julhymn där den subversiva sidan av det ursprungliga kristna budskapet på ett storartat sätt flätades samman med dåtidens upprorsstämningar. Adam ställde upp och satte musik till orden, men för oss välkänt resultat.

Dvs, själva budskapet i sången blev lite för mycket för många konservativt sinnade kristna. I USA översattes den av slaverimotståndaren Sullivan Dwight så pass ordagrant, att alltsedan dess många lokala kyrkor vägrat att använda denna sångtext och en ny, omsorgsfullt snöpt, version tillskapats.

Och i Sverige har översättaren hanterat fr a andra strofen på ett sätt som skulle rendera varje gymnasist ett slutgiltigt ig i betyget – men det finns system i översättningsfelen:

Läs mer...

Reflektioner utifrån en sydafrikansk resa

Jag misstänker att få svenska politiker i högerlägret eller socialdemokratin har länken till Clarté bland sina favoriter på webbläsaren. Jag tänkte ändå drista mig till att ge ett resmålstips. Kanske även identitetsvänstern kan hänga med på turen? Destinationen är Kapstaden i Sydafrika, världens ände om man tillämpar klassiska koloniala mått och skippar dekolonialiserande perspektiv. Jag har nyligen återvänt från Kapstaden och Godahoppsudden efter att ha gjort en sedvanlig jobbresa till ett vitt reservat, så jag har fräscha vittnesuppgifter från destinationen. I det här inlägget tänkte jag göra en begränsad samtidspolitisk svensk analys utifrån mina subjektiva reseiakttagelser och agera som om vi har möjlighet att lära av en resa, även om två kontinenter ligger mellan Sverige och Sydafrika.

Läs mer...

Centralisering och koncentration utarmar mindre och medelstora städer

Det är inte bara landsbygden som utarmas på grund av centralisering och koncentration. Även mindre och medelstora städer drabbas. Härnösand är ett exempel. Under senare år har sjukhuset och Mitthögskolan försvunnit från staden. Skatteverkets och försäkringskassans kontor har lagts ner.

En rad statliga myndigheter håller på att i rask takt lägga ner kontor på mindre orter runt om i landet. Samtidigt ökar de statliga jobben i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Västernorrland har de statliga jobben minskat med 27 procent under tio år. Värst drabbade är Ånge och Sollefteå. Även inom landstingen sker en centralisering. Jobben flyttas från de mindre kommunerna till befolkningsrika kommuner.

Läs mer...

Dagens Nordirland

Om man jämför Nordirland med hur det var på 70-talet så är det praktiskt tagit fred i den provins som Storbritannien så olagligen ockuperar. Visst finns det då och då rapporter om lojalistiska brandbomber som slängs mot katolska institutioner och kyrkor. Men även republikanska attacker mot Orangeordens lokaler förekommer även om dessa är få i motsats till dom lojalistiska dåden. Och rapporter om hur PSNI och den brittiska säkerhetsapparaten är alltför brutal mot den katolska befolkningen.

Läs mer...

Utmärkt introduktion till Roy Andersson

Ardeshir Seradjhar skrivit en bok både på svenska och persiska som heter ”Roy Andersson – En av vår tids främsta filmregissörer”. Det är en personligt hållen bok. Här finns utmärkta och stundom unika bilder, ofta tagna av författaren själv, inblickar i filmarbetet och referat av långa samtal med Roy Andersson.

Författaren är född 1961 och uppvuxen i staden Ahvaz i södra Iran. I mitten av 1980-talet arbetade han två år hos Roy Andersson i dennes filmstudio i Stockholm. Han läste in en kandidatexamen med inriktning mot dokumentärfilm och tog sedan en masterexamen i design med inriktning på arkitektur vid Göteborg universitet.

Boken beskriver Roy Anderssons verk på flera plan; från 1967, när han gjorde sin första elevfilm, fram till 2014. Vi får reda på hur han arbetar och vilka etiska/politiska ställningstaganden som ligger bakom hans filmer. Filmer av Roy Andersson är oftast lätt igenkända, han har ju en alldeles egen stil som bygger på en icke-linjär handling utan en klar början, fördjupning, konflikt, klimax eller upplösning och som sakna huvudrollsinnehavare. Skådespelarna är individer med vardagligt utseende som uttrycker sig kortfattat. Allt de gör eller yttrar syftar till att kritisera orättvisorna i det svenska samhället och i världen. Han har en ursinnig humor som vi sällan sett sedan när August Strindberg var som bäst i stöten.

Författaren har även översatt boken från svenska till persiska för att belysa ett internationellt känt konstnärskap inom svensk filmkultur. Roy Andersson har genom sitt verk i någon mån kunnat motverka de tillsynes obotliga skador som Ingmar Bergmans estetiska och kulturella inflytande åsamkat filmen överhuvud och den svenska i synnerhet.

Boken är skriven, fotograferad, formgiven och producerad av författaren. Den har tillkommit utan någon form av ekonomiskt stöd. Den är till formen opretentiös och välgörande befriad från cineastiskt fikonspråk. Boken ges ut gratis i digital form på både svenska och persiska och kan dessutom laddas gratis laddas ner som pdffil från Ardeshir Seradjhars hemsida https://addefilm.com/bok/

Jag rekommenderar starkt var och en med det minsta intresse för samhälle, politik, bild, film och Roy Andersson omedelbart läsa boken och att hjälpa till att den blir spridd.

Vårt folk???

"Det svenska hatet" (Gellert Tamas 2016; Natur och kultur; 550 sidor)

Tamas bok skildrar fylligt Sverigedemokraternas snart 30-åriga utveckling och i synnerhet Kent Ekeroths, en av dess främsta och mest stryktäcka ledares - om nu denne vid pressläggningen ännu befinner sig på fri fot.

Länge hade vi föreställningen om att Sveriges politiska liv efter andra världskriget inte hade plats för fascistiska/rasistiska/högerextrema partier (välj den beteckning som passar, mig spelar det ingen roll!). Frånvaron tillskrevs vårt relativa välstånd och kanske vår lika relativa etniska och kulturella homogenicitet.

Läs mer...

Fidel dog igår

Fidel Alejandro Castro Ruz föddes som son till en välbeställd jordägare i Birán 1926. Under sina juridikstudier vid Havannas Universitet blav han antiimperialist . Efter att ha deltagit i uppror mot högerregeringar i Dominikanska republiken och Colombia, försökte han förgäves störta USA:s bolagens kreatur, president Fulgencio Batista genom att attackera kasernen Moncada 1953. Efter ett års fängelse bildade han i landsflykt i Mexico 26 julirörelsen, med sin bror Raúl Castro och Che Guevara.

Läs mer...

Bob Dylan - en progressiv sångare

Dylan aldrig en progressiv sångare? Hans Isaksson har inte uppfattat honom så. Tja då undrar jag hur det står till med uppfattningsförmågan? Tillåt mig att nämna några sånger. Sedan kan var och en googla texter och framföranden och döma själva. Några axplock bland de mer kända: Masters of War (skrevs under Vietnamkriget), With God on our side, When the ship comes in (D:s version av Sjörövar-Jennys visa, från Tolvshillingsoperan av Brecht/Weil). Fast bättre ändå i mitt tycke är några av de mindre kända. Som: Lonesome death of Hattie Carroll (biblisk vrede över ett korrupt rättväsende), The death of Emmett Till (rasmord i södern),

Läs mer...

Bob Dylan, priset och traditionerna

När, efter ständiga akademisekreteraren Sara Danius’ tre-sekunderspaus, orden ”Bob Dylan” yttrades den 13/1 2016 klack det till: Det var som Fan, de vågade i alla fall! Hee-Haa!

Nominerad 1997 av ett gäng kanadensiska litteraturprofessorer till det stora litteraturpriset – vilket inte många då tog på allvar – hamnade Robert Allen Zimmerman i Akademiens långa rad av de där nominerade som nog aldrig skulle komma i närheten av en seriös diskussion om priset. Så gick snacket då.

Läs mer...

Dylan: Vår granne, busen

Sångtext: BOB DYLAN (Nobelpoet)

Jo, vår granne, grannbusen, han är bara en människa

Hans fiender säger att han bor på deras mark

Man satte honom i underläge - en miljon mot en

Han fick ingen plats att fly till, ingen plats att undkomma till

Han är vår granne, busen

Läs mer...

Myter om mångkulturella

Det finns en rad myter om folk som sysslar med mångkulturfrågor. Myter som leder till skendebatter; där det argumenteras i upprörda ordalag mot karikatyrer istället för att föra fram rationella argument. Jag tycker det är dags att avliva några av dessa myter.

Jag har träffat många som kallar sig ‘feminister’, men aldrig någon som säger sig vara anhängare av ‘identitetspolitik’. ‘Identitetspolitik’ är ett skällsord och inte ett verkligt analytiskt begrepp. Det är ett uttryck som inbjuder till karikatyrer och inte analys; därför att det saknar förankring i verkligheten.

Läs mer...

Om våra uppgifter och faran för ett storkrig

Britta Ring( "se här" och "och här" ) och Jan-Peter Stråhle( "senaste not" ) frågar sig om inte faran för ett storkrig kan vara akut, trots de uppenbara skäl som idag tycks tala emot det. Ett sådant krig skulle ju kunna starta av en händelsekedja som de agerande har förlorat kontrollen över. Eller av en slump. Ingen kan säkert förutspå framtiden. Därför bör vi göra vad vi kan för att minska risken för ett sådant krig och för att Sverige ska bli indraget om det ändå inträffar.

Läs mer...

Myrdaldebatten: Svar till Anders Persson m.fl.

Historien visar att krig kan startas för att häva ekonomiska svaghetstillstånd, skriver Anders Persson, och hänvisar till 1939. Men varken världsekonomin eller Tysklands ekonomi i slutet av 1930-talet var till närmelsvis lika strukturellt svaga och obalanserade, som världsekonomin och USAs ekonomi är idag. Det handlar inte bara om smärre olikheter, utan om skilda universum. I slutet av 1930-talet hade världens kreditsystem återhämtat sig, realekonomin i länder som USA och Sverige var på väg upp. I Tyskland hade statsskulden visserligen ökat som en följd av rustningarna. Men det rörde sig om en hanterbar ökning som i stort sett kunde finansieras utan större problem genom att låna på hemmaplan. (Jfr tex Bettelheim: L´economie allemande sous le nazisme. Maspero 1971. Finns också i tysk översättning.).

Läs mer...

Summering av debatten om Myrdal, Lindgren och Nya Tider

Efter att offentligt och på den slutna Clartélistan under en längre tid ha debatterat Jan Myrdals, Stefan Lindgrens och andras närmande till högerpopulismen i dess olika skepnader, är det dags att åtminstone tillfälligt försöka summera. Det som varit genomgående är JMs och hans åsiktsfränders totala avsaknad av empiriska argument. Ett typiskt JM-inlägg börjar med en eller flera historiska analogier, vars relevans för inställningen till dagens högerpopulism aldrig klarläggs. Därefter följer ett antal allmänna påståenden, som emellertid bara undantagsvis stöds av sakargument, och så gott som aldrig av empiriska sådana. Istället förväntas vi alldeles för ofta nöja oss med fyndiga verbala formuleringar och nyord (”hönster, vängster”).

Läs mer...

Ska vi kroka arm med de bruna?

Jan Myrdal har invändningar mot min kritik av hans medverkan i tidningen Nya Tider. Han retar sig bland annat på inledningen till min artikel.

Varför berättade jag om Lars Adelskogh, en stolle med antisemitiska böjelser? "Det är politiskt taskspeleri", skriver Myrdal.i Försökte jag kleta brun färg på honom?

Läs mer...

Lindgren tar sikte

Stefan Lindgren har synpunkter på min kritik av Jan Myrdals artikel i Nya Tider och hans egen medverkan i den lika bruna Fria Tider. "Clartés lösa skott från höften" är rubriken.[i] Lindgren skjuter skarpt.

Läs mer...

Myrdal, Lindgren och Nya Tider

Det är ingen tillfällighet att Jan Myrdal och Stefan Lindgren medarbetar i den bruna publikationen Nya Tider. Här lierar de sig med tvivelaktiga vänner som råkar tycka ”rätt” i den centrala frågan om USA-imperialismens framfart i länder som Mellanöstern. Var ”vännerna” befinner sig i övriga frågor framställs som ovidkommande. Men det stämmer inte riktigt. Det finns gemensamma uppfattningar också när det gäller invandringen, Sverigedemokraternas och andra rasistiska gruppers dominerande intressefråga, åsikter som sitter i generna på dessa högerextrema med rötter i nazismen.

Läs mer...

En bitter man

JM!

Dostojevskijs lysande reaktionära roman, ägnad åt ett ursinnigt angrepp på tidens vänster "Anteckningar från ett källarhål" börjar med orden "Jag är en bitter man". Lika fyndig är inte Du i din polemik, även om du är lika bitter. Jag begär inte att Du skall förstå att många av oss är lika förbannade på Dig, vilket medför en del formuleringar i Nilssons/Nybergs kritik som Du lätt kan betrakta som orättvisa och i Din bitterhet väljer att göra det.
Men även om vi under de senaste åren av Dig omväxlande har kallats "hönster", "anpasslingar" och att ägna oss åt "verbiage" och släppa ut "hot air" m.m. borde Du ändå kunna förstå att vi egentligen inte är "glada" för att Du öppet nu ställer Dig utanför det vi representerar - märk att Du inte är utesluten från Clarté, ty du har på senare år inte varit betalande medlem. Men i dagens läge skulle Du sannolikt inte kunna accepteras för återinträde.

Läs mer...

Var står fienden?

Nu har Clarté genom Mikael Nyberg, ansvarig utgivare för tidskriften Clarté och Clartéförbundet på styrelsens uppdrag genom professor Magnus Nilsson officiellt tagit ställning och uttalat sig om motsättningarna i synen på var den publicistiska huvudmotståndaren till den svenska arbetarklassen och dess allierade inom det svenska folket står att finna: Mikael Nyberg; "Jan Myrdal hoppar ner bland de bruna" och styrelsen genom professor Magnus Nilsson; "Att dela säng med monster". Jag är inte imponerad över resonemangen, de är mest verbiage, ordsvall. Men tar dem på politiskt och intellektuellt allvar.

Läs mer...

Jan Myrdal hoppar ner bland de bruna

Hösten 1994 var jag redaktör för Kritiska EU-fakta, nejsidans tidning inför folkomröstningen om EU-medlemskapet. Vi fick in en artikel som handlade om EU och Bilderberggruppen. Jag hade själv rotat i ämnet och bedömde innehållet som sakligt korrekt. Vi ställde oss positiva till publicering. Författaren, Lars Adelskogh, var okänd för mig - det var före Googles och Wikipedias tid. Vi talades vid per telefon som hastigast och han lovade att skicka mig en synnerligen intressant och givande bok.

Det var ett verk av David Icke, en av dessa ärkestollar som föreställer sig en världsomspännande sammansvärjning ledd av frimurare, judar och utomjordingar.

Jag beslöt omgående att lyfta ut artikeln.

Varför?

Läs mer...

Att dela säng med monster

Uttrycket ”politics makes strange bedfellows” betyder ungefär att det i det politiska livet ofta uppstår märkliga allianser. I kampen mot den tyska ockupationen av Danmark under andra världskriget kunde exempelvis konservativa nationalister och kommunister, som vanligtvis var motståndare, göra gemensam sak. Det var naturligtvis bra. Den nazityska ockupationen var den överlägset viktigaste politiska frågan i Danmark på den tiden, och därför var det i kampen mot den rätt att bortse från sådant som annars skiljde kommunister och konservativa åt. Men att det ibland är rätt att tona ned vissa politiska motsättningar innebär inte att man kan hoppa i säng med vem som helst.

Läs mer...

Marx 2016: Chibberdebatten

Det är ingen överdrift att Vivek Chibbers bok Postcolonial Theory and the Specter of Capital slog ner som en bomb, när den publicerades 2013. En muntlig debatt med historikern Partha Chatterjee (finns på You Tube) och en skriftlig med ikonen Gayatri Spivak (Chibbers svar finns på hans hemsida, Spivaks artikel kräver inloggning från institution eller på annat sätt) vittnar mest om Chatterjees och Spivaks totala brist på motargument. Jag har inte följt debatten sedan dess särskilt noga, så jag kan ha missat intressanta inlägg. Många har emellertid pekat på de positiva insatser och den betydande forskning som postkoloniala kritiker av förtryck och rasism har gjort. Men de har inget ifrågasatt och särskilt inte Chibber. Det frågan gäller är om postkoloniala forskare har lyckats visa att marxismen och vissa universella kategorier och begrepp inte går att tillämpa på koloniala och postkoloniala samhällen, på grund av de ”säregna” förhållanden som antas råda där.

Läs mer...

Marx 2016: Presentation av Lucia Pradella

Marx 2016 äger rum lördagen den 15 och söndagen den 16 oktober på ABF-huset i Stockholm. Clarté, som är en av arrangörerna, har bjudit in två talare: Lucia Pradella och Vivek Chibber. Pradella är en italiensk filosof och samhällsforskare, som idag är verksam vid Kings College i London. Hon är medlem av redaktionen för Historical Materialism. Vivek Chibber är professor i sociologi vid New York University och har också varit verksam som en av redaktörerna för Socialist Register. Här presenterar Benny Andersson Lucia Pradella. Vivek Chibber presenterar sig själv i en intervju som finns att läsa här på hemsidan: Hur talar de Undre? (Clarté 4/2014). I en kortare kommentar skriver Benny Andersson om debatten som följt på utgivningen av Chibbers bok Postcolonial Theory and the Specter of Capital (2013).

Läs mer...

Amerikanska Jeans (Anmälan)

Den sjätte volymen i Jan Guillous dekalogi om 1900-talets Europa, speglad i bröderna Lauritzens och deras efterkommandes öden släpptes nyligen under ovanstående titel (Piratförlaget; 2016; 417 s.).

Vi har nu kommit fram till 50-talet, den äldste brobyggarbrodern Lauritz är död och mellanbrodern Oscar skall snart följa efter. Sverre, esteten, lever numera i det gamla hemmet i Norge.

Läs mer...

RT+svensk extremhöger=Sant?

Den 26/9 ger Ingrid Carlqvist en större intervju i Russia Today's nättidskrift och föremedlar en skrämmande bild av ett Sverige, som håller på att gå under och tas över av islam med hjälp av stenkastning och bildbränder: "Invandrare vill införa sharialagarna i svenska no-go zoner".

Ingrid Carlqvist är en ökänd svensk journalist, författare och spökskrivare, som efterhand har lyckats straffa ut sig , till och med hos Expressen och Barometern, på grund allför grov rasism. På Twitter, där hon är maniskt verksam, hävdar hon att alla muslimer är terrorister och är mindre värda som människor. Därför är de som inte hatar, eller ser islam som ett hot, dårar: det är sunt att vara rädd för islam. Antirasister är antidemokrater, de vill störta den västerländska demokratin och är i själva verket fascister. Dessutom, hävdar Carlqvist, har invandrare alltför låg intelligens för demokrati.

Läs mer...

Ännu en fjättrad folktribun

Ivar Axel Arpi, tillhör en släkt, där varje generation enligt anfadern måste rymma minst en professor. Ivar är ett av de senaste skotten på släktträdet. Han föddes 1982 och har arbetat som ledarskribent på Göteborgs-Posten, Hallandsposten och Liberala Nyhetsbyrån och som redaktör på Antonia A-J:s Axess magasin och på det blåsvarta magasinet Neo. Han har på senare år avancerat till ledarskribent på Svenska Dagbladet, varifrån han anser sig "leverera högerkrokar om allt som har med politik att göra."

Läs mer...

Carolas framgångssaga

Det kan kanske tyvärr vara så att de flesta av oss på sin höjd tjänar till att tömma bäcken, torka skit, städa pissoarer eller gipsa armbrott. Medan ett fåtal exceptionella begåvningar är födda till att återförsälja dessa våra tjänares tjänster.

Jag har haft nöjet att vara studiekamrat med Carola Lemne. Därefter har jag med intresse kunnat följa hennes marsch mot vd-posten hos Svenskt Näringsliv via pillerbranschen, via vd-posten för Danderyds sjukhus och för Praktikertjänst.

Läs mer...

Prenumerera!

Våra fasta bloggare

Hans Isaksson

Hans IsakssonFödd 1941. Inträde i Clarté för första gången 1963. Skriver om film, TV, medicin och allmänt samhällskritiskt. Hemsida: isakssons.eu.

Jonas Lundgren

Jonas LundgrenFödd 1991 och bosatt i Stockholm. Bakgrund i Vänsterpartiet. Kulturpolitisk debattör, driver Kulturpolitikbloggen. Förbundsordförande för Unga Republikaner. Sitter i Svenska Clartéförbundets förbundsstyrelse.

Vill du skicka in en artikel?

Har du ett konstruktivt inlägg som passar på Clartés blogg? Skicka in din artikel till clarte.nu så finns chansen att den blir publicerad här på Clartés blogg. Skriv maximalt 4000 tecken och skicka in artikeln. Vi hör av oss oavsett artikeln passar för publicering eller inte.

Senaste kommentarerna

  • Behöver Sverige invandrad arbetskraft?

    Abid 15.01.2017 22:50
    För den som tror att Malcoms blogginlägg bara är "resonerande" och enbart 'beskriver verkligheten' ...
     
  • Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern

    Dan Jerrestam 13.01.2017 23:39
    Föregående kommentator, Gunnar, undrar vad det finns för grund för att det finns ett rejält behov av ...
     
  • Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern

    Gunnar 13.01.2017 22:29
    "MK skriver dessutom detta i ett läge när allt fler vänsterekonomer ropar på en alternativ ekonomisk ...
     
  • Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern

    Henning Bollmark 12.01.2017 18:03
    Det är alltid trist när debatt handlar mer om att parterna avhandlar hur dålig motståndaren är på att ...
     
  • Ännu en nyfrälst ”realist” med bakgrund i vänstern

    Margareta Zetterströ 12.01.2017 16:09
    Mycket klargörande! Tack!