1/17 Kvinnor och klass

Ett axplock runt temat Kvinnor och klass:

Den marxistiska traditionen i kvinnofrågan är lång. Fullständig jämställdhet i hemarbete och arbetsliv, kvinnans deltagande i produktionen och samhällslivet - det är återkommande ståndpunkter ända sedan 1870-talet.Den marxistiska traditionen i kvinnofrågan är lång. Fullständig jämställdhet i hemarbete och arbetsliv, kvinnans deltagande i produktionen och samhällslivet - det är återkommande ståndpunkter ända sedan 1870-talet.

Under 1960- och 70-talen växte andelen kvinnor bland lönearbetarna. De tillkämpade sig en starkare ekonomisk och social ställning. Politiker och företagsledare kallar sig idag feminister. Men i praktiken trycks arbetarkvinnorna tillbaka.

Som kollektiv är kvinnor starka på arbetsmarknaden men svaga på arbetsplatsen. Från den positionen har de utvecklat särskilda stridsmetoder. I dag leder de klasskampen i Sverige.

Arbetarrörelsen har varit dålig på att se kvinnan, medan feminister har varit dåliga på att se den kvinnliga arbetaren. Det är dags för en feminism som fokuserar på arbetsvillkor, bostäder och välfärd.

Bildtext

Sverige är fantastiskt. Regeringar, riksdagspartier och företagsledare är alla antirasister och feminister. Vi har en feministisk utrikespolitik. Till och med Jimmie Åkesson uttalar sig mot rasismen. I invandrartäta förorter ordnar SD-politiker demonstrationståg för kvinnors rättigheter. Så vad finns att klaga på? Ingenting, om man bortser från det som inte får nämnas. Som i den verkliga världen inte är Voldemort, utan exploatering och klasskamp.

Bildtext

Arbetarrörelsen har varit dålig på att se kvinnan, medan feminister har varit dåliga på att se den kvinnliga arbetaren. Det är dags för en feminism som fokuserar på arbetsvillkor, bostäder och välfärd, skriver Alma Öberg.

Bildtext

Under 1960- och 70-talen växte andelen kvinnor bland lönearbetarna. De tillkämpade sig en starkare ekonomisk och social ställning. Politiker och företagsledare kallar sig idag feminister. Men i praktiken trycks arbetarkvinnorna tillbaka. En gång i tiden var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Sverige är det land där inkomstskillnaderna ökat mest under de senaste 35 åren, och även förmögenhetsskillnaderna har ökat. Välfärden har successivt urholkats, de osäkra anställningarna ökar och hetsen i arbetslivet tilltar. Utvecklingen slår särskilt hårt mot kvinnor i arbetarklassen.

Bildtext

Nio av tio sjuksköterskor, undersköterskor eller vårdbiträden är kvinnor. Som kollektiv är de starka på arbetsmarknaden men svaga på arbetsplatsen. Från den positionen har de utvecklat särskilda stridsmetoder. I dag leder de klasskampen i Sverige.

Bildtext

Kvinnor är exportvara. Världens största sjuksköterskeexportör är Filippinerna. Kvinnor reser över jordklotet till tillfälliga arbetstillstånd, långa arbetsdagar och dumpade löner. Hårdare regler för invandring förvärrar läget.

Bildtext

Den marxistiska traditionen i kvinnofrågan är lång. Fullständig jämställdhet i hemarbete och arbetsliv, kvinnans deltagande i produktionen och samhällslivet - det är återkommande ståndpunkter ända sedan 1870-talet. Frida Jansson läser revolutionärer som August Bebel, Friedrich Engels och Alexandra Kollontaj.

Bildtext

Första påminnelsen. Jag skrev på Facebook: "Snacket går att en polis räknat upp förnamnen på brottslingar han stött på i sitt polisiära arbete. I denna nya sport, förnamnsuppräkning, ska jag nu räkna upp förnamnen på läkarna på vår vårdcentral: Kristina, Dina, Haitam, Haider, Mohammed, Javed, Tetiana, Sonja, Jessica, Tarik, Riad, Monir och Lumoi."

Bildtext

Varför gick den brittiska bomullsindustrin över från vattenkraft till kolkraft? Det handlade bland annat om kontroll över arbetskraften, hävdar Andreas Malm övertygande i Fossil capital. Mer tveksamt är vad begreppet fossilkapital egentligen tillför förståelsen.

Bildtext

Vänstern har tappat styrseln. Somliga ägnar sig åt sidofrågor och moraliserande. Andra låter sig attraheras av ytterhögerns antielitistiska retorik. Asbjörn Wahl, facklig aktivist i Norge, förordar ett alternativ.

Bildtext

Långsamt bryts tystnaden om kriget i Jemen. 10 000 civila har dödats, hungersnöd hotar 14 miljoner, och de brittisk-amerikanska klusterbomberna faller. En saudiamerikansk allians leder kriget. Trump har intensifierat USA:s insatser.

Bildtext

Vart går USA? Vad betyder den nya nationalimperialismen? Ett tydligt svar på frågan lär dröja. Den faktiska politiken kommer att vara ett resultat av de omfattande uppgörelser inom det amerikanska kapitalet som nu pågår. MATHIAS CEDERHOLM kommenterar.

Bildtext

Sydkinesiska sjön kan bli nästa stora konflikthärd. Där stöter de kinesiska och amerikanska intressena samman, och Trumps nationalimperialism innebär skärpt politik mot Kina. Australien har en nyckelroll, och vacklar ännu.

Bildtext